2006 enligt: Thomas Ekelund

När jag härförleden blev ombedd av It's A Trap att sammanställa en årsbästalista slog det mig hur trött jag är på musik. När varje konsert känns som ett tvång att bevista, när nästan varje skiva känns som en trött kopia av något som gjordes för tjugo år sedan och jag hellre ligger och lyssnar på när mina katter spinner än tar mig igenom veckans skörd av olagliga mp3or är något riktigt fel.

Jag skulle kunna skylla det på att det helt enkelt inte släppts särskillt mycket bra grejer det senaste året, men jag tror snarare det rör sig om någon slags övermättnad förklädd till surmulen bitterhet eller låtsas-nostalgi. För 90 procent av musiken jag lyssnar på gjordes ungefär samtidigt som jag fick min första Transformer och den nya musik jag plikttroget lyssnar på inskränker sig nästan helt till kompisar och bekantas skivor. Nu har jag förvisso förmånen att räkna en lång rad väldigt talangfulla individer till bekantskapskretsen. Listan över årets bästa skivor blir således även en lista över individer jag är väldigt glad över att jag känner. Ingen inbördes rangordning:

Viktor Sjöberg - On A Winter's Day (Kalligrammofon), Tsukimono - Née (Kalligrammofon), Jonas Lindgren - Lights Will Guide You, Home (Glitch Punk Youth), Ronnie Sundin - The Amature Hermetic (Komplott), Violet - Blind From Staring At The Sun (Zeromoon).

Jag kommer säkerligen sitta i januari och gräma mig över skivor, låtar och personer jag glömt att inkludera, men det är ju oundvikligt.

Thomas Ekelund, Dead Letters Spell Out Dead Words