Plastikman tar fram technons väsen

Det har varit en dryg väntan. När M-nus lanserade nyheten om en storslagen samling där Richie Hawtin skulle presentera det mesta – kanske allt – han gjort under sitt alias Plastikman, var det bara att trycka på köpknappen på M_nus hemsida. Då hette det att boxarna skulle levereras i februari. Så blev nu inte fallet. Dryga halvåret senare är Plastikman Arkives dock äntligen här. Och som det brukar heta: den som väntar på något gott…

För visst är det ett smakligt kalas han bjuder på. Här finns verkligen det mesta man kan önska sig som Plastikman-fan. Inte nog med att de 16 cd-skivorna och dvd-skivan utökas med nedladdningskoder och därmed digitala extraspår, vinylboxen är också en pärla med 6 kolsvarta vinylskivor med nya remixar och delvis andra versioner på gamla låtar.

Lägg till en matig booklet där Philip Sherburne håller i pennan och, med hjälp av mycket bilder, flyers, skivetiketter och annat grafiskt material, berättar historien om en ung man vars föräldrar flyttade från England till Kanada. Hur den unge nörden började gå på technoklubbar på andra sidan gränsen. Och hur han först blev Plastikman och sedan Richie Hawtin med hela världen. Det är en framgångssaga som är magisk.

Men egentligen är det inte den som är det intressanta med boxen. Den känner vi redan till. Det är inte heller faktumet att vi får remixversioner på de – i sig redan perfekta – originalalbumen Sheet One, Recycled Plastik, Musik, Artifakts (BC), Consumed och Closer som gör den här boxen nödvändig. Visst är det roligt att se hur låtarna smälter ihop i de nya mixarna, men handen på hjärtat: vill man inte ha sin Artifakts (BC) eller valfri favorit som den är? Jag är tillräckligt konservativ för att känna så. Det är heller inte det ytterst vältilltagna antalet nya remixer av gamla favoriter som livar upp mest. Förvisso är det spännande remixare som Speedy J, Psyche och Vince Clarke (!)… Inte heller är det Plastikmans egna remixer av andras spår, om än förtjänstfullt samlade, som får mig att ge tummen upp.

Självklart är det allt. Att boxen känns så maffig. Att affischen i vinylboxen är en raritet. Att bookleten ger massor av grafiska intryck. Samtidigt som man lyssnar på de klassiska spåren och inser med vilken precision och vilken känsla Plastikman karvade fram den vackraste, trippigaste och allra modernaste form av techno som senare år knappast skådat – varken i USA, Tyskland eller i Sverige.

Intressantast blir det ändå på cd:n Sessions. Där samlas de snabba infallen, de stötiga trumpartierna och de hoprafsade idéerna – som bara var tvungna att graveras i kolsvart vinyl, eller brännas på små silverdiscar, för att sedan snabbt tas med på klubb och för att där testas på en galen publik.

Det är här som technons väsen framträder allra tydligast. Det är här technon blir en work in progress – en musikform som ständigt muterar och driver vidare mot något okänt, som ingen har koll på i nuet (kanske inte ens Plastikman i producentstolen) – men som många givetvis försöker greppa. Det handlar om nuets musik: som kanske inte är värd att släppa på en skiva en vecka senare ens. Då är den förmodligen redan passé. Bruksmusik som görs för en kväll, eller för att antyda en utveckling.

Det är här, på denna Sessions som Richie Hawtins brutala förmåga att piska igång en virveltrumma och en baskagge visar sig från sin allra mest medryckande sida. Det är på denna samlingsskiva som doften av fuktig betong plötsligt bara sitter i näsborrarna. Om de andra remixarna och samlade låtarna i superboxen Plastikman Arkives handlar om att kartlägga Plastikman som artist, överskrider Sessions detta – och visar på storheten i en musikgenre där innovativa producenter och dj:s förvisso är enormt viktiga, men – och det är avgörande – inte i ensamt majestät. Den här musiken är rå och avstrippad sina sirliga utsmyckningar. Den bara väntar på att remixas eller korsbefruktas av en bländande mixövergång på dansgolvet. Musik gjord för andra – eller mot andra: vare sig det handlar om konkurrenter som ska bräckas eller ett dansgolv som ska betvingas.

Sessions samlar essensen av techno. Det råkar stå Plastikman på skivorna.

Tillsammans med resten av dokumentationen gör Sessions boxen Plastikman Arkives till en av höstens mer nödvändiga skivor – för de som är arkeologiskt lagda.