The Drums: The Drums

The Drums anlägger med sin självbetitlade debut ett nostalgiskt musikskapande. Dels finns här en emotionell nostalgi som främst går igen i bandets texter - i vilka motiv av förlust, död och borttynad kärlek är återkommande. Dels knyter albumet an till ett flertal utpräglade genrer utan att för den sakens skull bli pastischartat eller daterat. Anledningen är främst att genrer som post-punk, new wave och surfmusik här tas i en ny utvecklande riktning genom att ingå ett slags ohelig allians. Resultatet är en fusion av annars vitt skiljda tongångar som här kombineras på ett både intressant och förvånansvärt fungerande vis.

Redan första spåret öppnas med en slinga av elbas och trummor med börd i post-punkens Joy Division, härifrån öppnas glatt poppiga melodier i stil med The Cure vilket i sin tur blandas upp av sångmelodier som påminner om The Beach Boys solskenspop och lugna surfgitarrer som för tankarna till The Tornadoes. Sisådär 30 år av popmusik sammanfogade till att bilda en färgrann om än något ojämn uppsättning låtar.

För problemet med The Drums debutalbum är att den innovativa kombinationen av musikaliska influenser inte alltid lyckas hålla upp dessa stundtals tradiga låtbyggen. En del skulle kanske hävda att bandets texter här fyller ut den emellanåt intetsägande musiken och i vissa fall skulle man få rätt. Allt som oftast tycks dock texterna istället vara tänkta som ett slags utfyllnad till musiken - ett förhållande vars synergi raseras totalt av sin egen otillräcklighet. På spår som indiehitten “Let’s Go Surfing” eller den finstämda “I’ll Never Drop My Sword” fungerar emellertid förhållandet utmärkt och resulterar i bländande taktfast pop. Andra spår (exempelvis “It Will All End In Tears” eller “I Need Fun in My Life”) tyngs istället helt ner av en något släpig och ofungerande tillbakalutad estetik där melodier, texter och basgångar tar udden av varandra.

Överlag är The Drums ett intressant och emellanåt nyskapande debutalbum som dessvärre lika ofta präglas av spekulativ tomhet och ytliga textrader. Intellektet är stort men hamnar ofta i skymundan av onödoga poser.