På “Book of Dreams” fortsätter Jerry Johansson sitt samarbete med Göteborgs symfoniker och resultatet är likt tidigare ett spännande drömskt möte i gränslandet mellan improvisation och komposition. Johanssons luftiga ljudvirvlar flyter fram likt ett höstlöv på väg nedströms, om vartannat i full harmoni och i synnerligen kontrollerat kaos. Målet tycks alltid vara väl utstakat även om vägen dit kantas av olika intryck och infall. En ensam sitar är ofta i centrum av musiken men små melankoliska melodisekvenser med klanger av kammarmusik fyller tillfälligt ljudbilden.
Den drömska effekten blir i mina öron som allra störst när sitaren långsamt och i all sin ensamhet får låta sina långa utdragna toner förföra lyssnaren. Det hörs att Johansson är klassiskt skolad (han studerade med sitarmästaren Roop Yerma som i sin tur utvecklade sin förmåga med hjälp av Ravi Shankar) men trots uppenbar teknisk begåvning blir resultatet sällan för stramt. Det som på avstånd kan missbedömas som endast tekniskt begåvat, nästan kliniskt, sveps plötsligt in i ett hölje av höstdoftande färger. Det är sannerligen svårt att tro en dag som denna när vårsolen äntligen tränger sig förbi vintermörkret, men det är nästan så att man längtar lite till hösten.
Kommentarer
Skriv ny kommentar