Inspirerad av författaren Aldous Huxley målar den norske gitarristen Lars Myrvoll på ”The Island” upp en värld fylld av osäkerhet och skepsism, men även en och annan glimrande horisont. Mestadels instrumentala sånger med gitarren som pelare, från melodisk singersongwriter till dystra ljudlandskap. Tolv låtar som bildar en form av resa med inledande ”Departure”,med en bra Devendra Banhart-luktande melodi, och avslutas med långsam ny-psykedelika i ”The Dream”.
Visst känns det igen, men Myrvoll lyckas lägga till något eget i dessa inspelningar gjorda i hans sovrum under 2007 och 2008 (förutom en låt som är inspelad redan 2002). Men det är lite ojämnt, några korta ljudbaserade låtar är insprängda i brygden, antagligen för att de ska binda samman storyn, men musikaliskt skulle de kunna tillföra mer.
Bättre är det när Myrvoll förädlar sin melodiska förmåga, nämnda ”Departure” är ett exempel, den vackra ”September” ett annat, och ”The Storm” ett tredje. Melodierna ramas in av enkelhet och Myrvolls klassiska samt stålsträngade gitarr lyfts upp ur lofi-soundet som inkluderar en instrumentsättning som inte är helt vanlig i dessa sammanhang. Martin Taxt på tuba, Solmund Nystabakk på klassisk gitarr, Klaus Ellerhusen Holm spelar flöjt på ”The Picture” och Ole Henrik Moe jr och Kari Rønnekleiv på viola och violin, de senare, en eller båda, drar upp lågmälda drone-stråkar på ”The Storm”. Då blir det riktigt bra och det närmar sig det episka berättandet som jag får för mig att Myrvoll eftersträvar.
Allt presenterat i ett snyggt 16-sidigt fodral med bilder lika enkla och mörka som musiken. Spöklika former där blicken sugs in i svarta hål. Omslaget är illustrerat och designat av Grandpeople.org, en norsk designgrupp i Bergen.
Kommentarer
Skriv ny kommentar