Mika Vainio är en av de där artisterna som man tryggt vet var man har, och ändå inte. Man vet att han levererar kvalitet och att det alltid handlar om hårdkokt, mörk, elektronisk musik som hämtar inspiration från en rockigare tradition. Men samtidigt kan man inte vara helt säker på vad han har hittat på. Antingen är det en flirt med minimaltechnon, eller så är det en kärleksfull dragning åt det industriella hållet. Eller en mix av båda. Pan Sonic hamnade ofta någonstans i gränslandet mellan technon och industrin. Mika Vainio pendlar lite mer hit och dit från album till album.
Att Life (… It Eats You Up) innehåller en cover av Iggy & The Stooges "Open Up And Bleed" ger en vink om vilket håll detta album tar – och det är delvis en ny väg. För på detta album har Vainio upptäckt gitarren och använt den som primär ljudkälla. Det ger bredbent riff-elektronika i inledande "In Silence A Scream Takes A Heart", som lika gärna hade kunnat inleda ett The Swans-album. Samtidigt låter det inte så fruktansvärt annorlunda mot de sönderdistade synthljud han använt sig av tidigare. "Mining" hade kunnat vara med på valfritt Pan Sonic-album och ett kortare stycke som "Napoleon" påminner om de mer experimentella sakerna som Vainio släppte tillsammans med boken Time Examined för två år sedan.
Så värst nytt låter det alltså inte. Men ett habilt och helgjutet album är det ändå. Och Stoogescovern bevisar återigen att Vainio är en mästare på att damma av gamla rockklassiker och få dem magiska i en elektronikaskrud. Förra gången det blev fantastiskt var när han som Ø gav sig på Pink Floyd.
Kommentarer
Skriv ny kommentar