Yellow Swans splittrades 2008 men den amerikanska noiseduons avskedsalbum Going Places låg och värkte ett bra tag och landade först i fjol. Det var en omtumlande, stark skiva, som kändes som ett avslut. Eller läste jag in det, i vart fall fick Pete Swanson och Gabriel Saloman ut mycket av sin musik, en förlösande kombination av noise och pulserande dronevågor.
Idag har Pete Swanson lämnat Portland för New York, ägnar sig åt studier, men har hunnit med några skivor – som jag inte hört – där Man with Potential är det senaste kapitlet och den första soloplattan med större spridning. Nytt är en tydligare rytmisk kärna, rytmer fanns på en del Yellow Swams-skivor, men inte på långa vägar lika mycket som här, åtminstone av det jag har hört från deras omfångsrika katalog.
Experimentell techno? Nja, både ja och nej. Till en början reagerar jag ungefär som jag gjorde häromveckan när jag började att bekanta mig med Prurients Bermuda Drain även om Pete Swanson befinner sig långt ifrån Dominick Fernows retro-synt-post-noise-angst. Mina öron spejar efter noise, jag vill dyka ner i vitt brus, och höjer något på ögonbrynen när rytmerna äter sig igenom dissonansen, spilljuden, de fladdriga signalerna.
Ibland är det som han slänger in två vitt skilda element som prövas mot varandra, som på inledande "Misery Beat". Beats som kunde vara hämtade från en technoklubb möter garagenoise. På nästföljande spår "Remote View" kommer jag att tänka på GAS, men där är småljuden som kastas omkring störande. Bitarna faller på plats längre in i skivan när allting trycks ihop och samspelar, han har fått upp farten, kontrollerar råmaterialet, och musiken öppnar sig på ett annat sätt.
Det gäller framförallt på de två sista låtarna, titelspåret och "Face the Music", där rytmerna, noiseinslagen och melodierna sugs ihop i en suggererande spiral. Musik som biter sig fast, jag gungar med huvudet framför datorn, bankar pannan mot tangenterna, accepterar inte att skivan är slut. Jag lyssnar på "Face the Music" fyra gånger på raken, förvandlar den till 20 minuter, och undrar vart Pete Swanson är på väg. Blir det en fortsättning – eller ett annat sound?
Kommentarer
Skriv ny kommentar