Jori Hulkkonen är ett stort doldis-namn inom finsk, elektronisk klubbmusik: DJ, producent och en flitig remixare som sedan mitten av nittiotalet släppt skivor under flera olika alias, bland annat på Laurent Garniers label F Communications. Tillsammans med Jerry Valuri har Hulkkonen duon Processory, ett sidoprojekt som tar ett ganska stort åt sidan från houserytmer och fyrtakternas dansgolv.
Gruppens andra album Change Is Gradual handlar mer om drömsk och långsam klubbmusik, med popmelodier i botten. Skivan består av arton spår och upptar en speltid om närmare åttio minuter. Mastigt, det ska sägas. Men inte så ojämnt som jag först befarar. Det vilar en nattlig, hypnotisk stämning över skivan. Musiken är tilltalande och storstadsmässigt introvert; melodisk, mjuk och vemodig, med en synnerligen slick och glittrande ljudbild. Det är relativt väl dolt i det moderna soundet, men i princip handlar detta om en uppdaterad version av åttiotalets syntpop – eller kanske snarare en obekymrad korsning mellan synten och nittiotalets trip hop.
Jag hör ljud från trummor och keyboards som påminner om detaljer från något gammalt spår med Ultravox eller Depeche Mode. Men jag tycker varken att det känns som nostalgiskt plagiat eller som trött och fantasilös återvinning. Processory arbetar med ett eget uttryck och har hittat en form som fungerar bra. Samtida akter som Hot Chip eller Junior Boys må använda sig av samma syntetiska (analoga) ljud, men Processory gör det enligt min mening betydligt elegantare.
Kommentarer
Skriv ny kommentar