Från pianostämning åt La Monte Young och studier för Morton Subotnick till kompositioner för 400 elektriska gitarrer, punkinfluenser och utforskande av trumpetens underbara värld. Rhys Chatham har en lång och innehållsrik musikalisk historia. Och med Outdoor spell skriver han något av ett nytt kapitel, här låter han trumpeten vara trumpet utan att köra den genom wah wah-pedaler och distortion. Nåja, helt ”naturlig” är den väl inte, han använder tre delay och loopar fraserna i flera lager.
Titellåten är ganska klassiskt hummande minimalism. Med strupsång lämnar han till stor del det västerländska musikbyggandet med utdragna meditativa droner. Trumpet och röst placerade i skikt ger kompositionen både tyngd och balans. Ganska obemärkt ändrar stycket dessutom fokus från nära enbart röst till mer och mer trumpet. Det är snyggt gjort.
I ”Crossing the Sword Bridge of the Abyss” för trumpet är det svårt att inte reflektera över hur enormt inflytande Jon Hassell har över trumpetspelandet inom den experimentella musiken. Hassells karaktäristiska ljusa och strama linjer ristar ljudliga streck i kompositionen. Genom att komplettera med låga och fuktigt smackande ”prutt”-ljud samt nästan trasiga toner gör Chatham ändå musiken till sin egen. ”Jon Hassell möter Don Cherry” har Chatham själv sagt om sitt spel. I vissa stunder känns det mycket träffande – torrt men mycket levande. Det är skönt att känna hur man flyter med, hur man släpper taget…
Att blanda de höga och låga trumpetljuden görs även i ”Corn Maiden’s Rite” där slagverkaren Beatriz Rojas gästar med den peruanska trumman cajón. Såväl trumma som trumpet för in musiken i en rituell stämning där det statiska får en större betydelse. På avslutande ”The Magician” stökar gästerna Jean-Marc Montera, elgitarr, och Kevin Shea, trumset, till det ordentligt i en fritt hållen musik. Det blir i och för sig ett spännande möte med Chathams loopade trumpet, men låten är inte lika givande som de andra.
Kommentarer
Skriv ny kommentar