Den portugisiske saxofonisten Rodrigo Amado placerar sig ganska nära Archie Shepp när han släpper det nya albumet Motion Trio. Med rå bluesig ton skär Amado genom luften med ivriga toner. Han är het och har mycket att säga, citerar gärna legenderna men tillför även egna berättelser. En rolig detalj är att på hans hemsida finns en bild med skivryggar från, antagligen, den egna skivsamlingen. Från R till T, och den rymmer bland andra Sonny Rollins, Pharoah Sanders, Cecil Taylor och naturligtvis Archie Shepp. Men får man inte syn på European Echoes med Manfred Schoof också? Jo då, och det är inte oviktigt då Rodrigo Amado befinner sig inom både jazzen och improvisationsmusiken.
Utan tvekan är Rodrigo Amado en saxofonist på frammarsch. Han har gett ut skivor på portugisiska Clean Feed, numera franska Ayler Records och på European Echoes vars fyra skivor alla är med Amado. Han har dessutom spelat med Lison Improvisation Players.
Jag gillar vad jag hör på denna inspelning från juli 2009. Amados tenorsax river friska snitt med en starkt vibrerande ton. Det är tungt och intensivt. Anmärkningsvärt högt tryck med tanke på att Miguel Mira spelar cello istället för bas. Jag skriver ”istället” eftersom han använder instrumentet som bas snarare än som cello. Mestadels handlar det om fingerspel och naturligtvis blir det ett annorlunda ljud än med bas. Och det funkar riktigt bra. Den ljusare, smalare tonen ställs i fin kontrast mot Amados djup.
Sex låtar. I längd från den korta tvåminutersballaden "Ballad" till 14-minuterslåten "In All Languages" fylld av snabba snärtiga trummor från Gabriel Ferrandini, men också en stråkskapad dronecello i yvig miljö. På ”As we move” lyckas de framgångsrikt att hålla tillbaka, samtidigt som de trycker på. Rodrigo Amado visar även att han kan vara mycket melodisk.
Kommentarer
Skriv ny kommentar