På 0,27 sekunder gick Tabata Mitsuru från en nobody till en somebody. Jag googlade och det visade sig att han 1986 startade Boredoms tillsammans med Yamataka Eye. Att han har spelat i stilbildande band som Zeni Geva och Acid Mothers Tempel, samarbetat med KK Null och TatsuyaYoshida från Ruins. Dessutom kan jag läsa att han är från ”another solar system”. I Japan! Inte illa.
På spanska Ruby Red Editora har Tabata Mitsuru gett ut ”We all gonna Face the rising sun” som är en underbar skiva. Det är luftig musik där gitarren får en framskjutande roll och lägger grunden i låtarna, som sedan skickligt byggs upp med hjälp av elektronik, oscilatorer, upphackade ljud och bakåtrullande tape. Det finns också inslag av noise och drone, men av det mer sparsmakade slaget. Det är ett försiktigt finlir med mjuka former.
Genom sju spår bjuder Tabata Mitsuru oss på musikkonst av väl balanserat slag. ”Slave March” tar mig med i ödsliga terränger. En enslig gitarrslinga puttrar nyfiket i en fond av hummande elektronik. Temperaturen växlar och från ”Homing instinct” flödar en underbar gitarrslinga, skir och utdragen. Toner slår ut som små ekon i ett tyskdoftande universum.
Jag gillar att gitarren får leda och att elektronik (och andra ljudkällor) får bygga upp stämningarna från bakgrunden. Harmonierna får träda fram och elektroniken intensifierar de suggestiva dragen. Titelspåret avslutar däremot utan ett tydliga gitarrfokus. Här är det istället tio minuter gnistrande och sprakande dronemusik, som precis som Cans ”Future Days”, skapar en känslan av att musiken spelats in under gassande sol. Det är torrt och hett – men jäkligt behagligt, trots att den tydliga gitarren saknas.
(Publicerad 2008)
Kommentarer
Skriv ny kommentar