Det gifta paret Saya och Takashi Ueno gör varsam men komplex musik under namnet Tenniscoats. På deras senaste skiva har man bland annat tagit hjälp av Tape både vad det gäller det rent instrumentella men även det produktionsmässiga. Resultatet är en försiktigt tassande, undersökande, drömsk musik som låter som en blandning av Maher Shalal Hash Bazs fragmentariska pop/folk/psykedelia och den sorts korsbefruktade ljudbild som är Tapes signum. Om man vänder blickarna mot hemlandet Japan finns det även ett visst släktskap till kriminellt underskattade Nagisa Ni Te, även om Tenniscoats aldrig på samma sätt riktigt lämnar det stillsamma. Ljudbilden är dock allt från enkel då en myriad av instrument passerar revy under skivans 39 minuter.
Musiken ter sig perfekt en dag som denna då höstsolen aldrig ges en uns av möjlighet att tränga genom det täta molntäcket. Förena ljudet från när hösttunga regndroppar når den lövklädda marken med finkänsligt flätade, melankolidränkta folkstrukturer och du landar någonstans i närheten av de domäner som ”Tan-Tan Therapy” ockuperar.
(Publicerad 2007)
Kommentarer
Skriv ny kommentar