Första låten jag hörde med Malmöbaserade gruppen Testbild! var “From Forgotten Powerstation On The Moon”, som fanns med på samlingsskivan “All Songs Are Sad Songs” (Make It Happen, 2001). Jag fastnade direkt för det luftiga, välarrangerade och samtidigt avslappnade tilltalet.
Just den låten har en melodisk följsamhet i sättet att sjunga som borde göra vilken artist som helst grön av avund. Ända sedan jag hörde den har jag haft ett gott öga till gruppen, även om jag inte hört alla deras skivor. När nu ”Une Teinte Intense” släpps, det fjärde albumet i ordningen, är det med förväntansfulla fingrar jag trycker på play-knappen.
Och skivan är helt underbar! Det är en estetiskt fulländad temaskiva, en slags hyllning till den fascinerande schweiziska reportern och upptäcksresanden Isabelle Eberhardt. Låter det pretentiöst? Ja, det är det kanske också. Eller också är det helt enkelt en självklar möjlighet. Ett tillfälle som man, om man har viljan, fantasin och förmågan att genomföra saker, inte missar. I en digitalstressad tid, när det stundtals känns helt ute att prata temaskivor överhuvudtaget, så känns ”Une Teinte Intense” för mig som en lättnad. Eller snarare som en motvikt.
Musikaliskt sett är det helt fenomenalt, ett perfekt möte mellan Louis Philippe och Robert Wyatt. En kombination av den förstnämndes oantastliga pop med intrikat stämsång och raffinerade arrangemang och den sistnämndes rusiga och rörliga sjok till låtar, både avancerat lekfulla och lekfullt avancerade. Flera gånger hör jag vinkar till och från 70-talets progressiva Canterbury-scen, särskilt i de vindlande keyboardvariationerna. Textmässigt rör det sig kring Eberhardts nomadiska liv i den nordafrikanska öknen (klädd som man), med såväl poetiska miljöskildringar som autentiska dagboksuppläsningar på franska.
Styrkan med ”Une Teinte Intense” är nog ändå att det är ett album som är större än sina beståndsdelar. Skivan är en lek med begreppen fantasi och verklighet. Ibland talar man om popband som tar avstånd eller gör avsteg från regler och normer. Men Testbild! är inte ens med i en sådan match, de har snarare skapat sig ett eget spelfält med helt egna premisser. Att få med hela den palett av innehållsmässiga färgklickar som faktiskt finns här (historiskt perspektiv, icke-europeiskt perspektiv, litterärt perspektiv och genusperspektiv för att ta några exempel) och knyta ihop det till en välljudande popskiva med både djup och bredd, ja, det är rätt och slätt imponerande.
(Publicerad 2007)
Kommentarer
Skriv ny kommentar