På tredje plattan har A Hawk And A Hacksaw åkt till en by i Rumänien för att samarbeta med en romsk orkester. En både originell och kärleksfull tolkning av Balkanmusik.
Recensioner
I Soundofmusic har vi recenserat hundratals skivor sedan starten 2005. Skivorna är sorterade i bokstavsordning på förnamn eller på första bokstaven i gruppnamnet.
Liverpoolbaserade a.P.A.t.T. serverar ett smörgåsbord av all alternativ musik som existerar. Extremt musikaliskt förvirrande och fascinerande.
Trots hög kvantitet håller den holländske gitarristen och ljudkreatören Rutger Zuydervelt (Machinefabriek) hög kvalitet. Utdragna tillstånd skapas med droner och loopar, men han varierar sig och låter sig inspireras av andra. Det visar han på de fyra skivor vi recenserar.
Den i Paris boende marockanske tenorsaxofonisten Abdelhaï Bennani begränsar soundet och tempot på ett intressant sätt på denna trioinspelning. Strävt mutter med korta mörka toner, envist söker han hitta varianter på fraserna.
Efter att under en tid trampat vatten är japanska freakrockkollektivet Acid Mothers Temple and the Melting Paraiso U.F.O. tillbaka med en skiva som åtminstone delvis tangerar det bästa de tidigare har gjort.
Friendly Noise fortsätter att imponera med sin utgivning. Action Bikers debutskiva är fylld av mjuk elektronisk pop, framförd med både intim känsla och lekfull elegans.
Den nya trion med Peter Brötzmann, Adam Melbye och Håkon Berre tillkom under Danmarks första helt improviserade musikexamen vid konservatoriet i Esbjerg. Nu har de släppt sin första skiva, tre smakprov från tre konserter.
Sylvass teatermusik av Stephen O´Malley och Pita. Aethenor är ett vattendjur med extrem densitet. Nya spännande dokument av ideologen från SunnO))).
Duon Martin Küchen/David Stackenäs är tillbaka med nytt melankoliskt album. Enkla teman möter abstrakta ljud från saxofoner och gitarr. Rekommenderas.
AGF låter på sitt sjätte soloalbum stoltare och starkare än någonsin tidigare. Hennes skiva ”Einzelkämpfer” står stadigt på egna ben och klarar sig utmärkt utan beats.
Fantastisk pianotrio med Agustí Fernández i spetsen. Basisten John Edwards är strålande. Lysande improvisationsmusik.
”Germinal” är uppfriskande fri och musiken flyttar sig mellan olika riktningar och genrer – hela tiden med en fot ”utanför boxen”. Det är ett intressant möte, där musikerna lyssnar in och agerar ut.
Tre skivor från det nya experimentella skivbolaget Etude Records i Barcelona. De tre första skivorna visar stor musikalisk spridning: ljudkonst med skivspelare i centrum, solosaxofon och extremt mörk "filmmusik".
Banbrytarna inom det franska skivbolaget Aeon har tagit ett djärvt grepp om samtiden och ger som ett av de första skivbolagen för nutida och klassisk komposition ut en serie med improviserad, ung och experimentell musik.
Den japanske musikern Akira Kosemura skapar stillsamma och mjuka poppärlor med sitt piano. Vackert men samtidigt lite konturlöst tycker SOM:s skribent.
Lyrisk och svindlande frijazz med Akira Sakata, Chris Corsano och Darin Gray. Den japanska altsaxofonisten spelar gnistrande, plockar tankar, fångar regnet.
"Orb" är en emotionell skiva som rakt igenom är laddad med isolationistiska tendenser och som ytterligare river upp redan blödande sår, men som ocksåsmeker och tröstar påett sätt som ingen annan än Galbraith kan.
Den spanske kompositören Alberto Posadas introducerar Brownska rörelser i musikens värld, resultatet är en fraktalmusik som motionerar hjärnan men låter hjärtat sova.
Alexander Turnquist och Kyle Bobby Dunn använder bägge gitarrerna för att utforska ambienta ljudlandskap.
Pianisten Alexander von Schlippenbach, cellisten Tristan Honsinger och klarinettisten Daniel D'Agaro i "spontan kammarmusik". Balanserat och fantastiskt välspelat.
Ännu en ojämn skiva av Mira Calix. Men med trion Alexander´s Annexe hittar hon en helt annan klangrymd utanför melodiernas tvångströjor.
Vatagin har ett totalt grepp om det musikaliska tillstånd han vill förmedla. Resultatet är en mosaik av olika ljudlager som nyanserat läggs på plats i olika charmerande mönster.
Klanger skapade på cymbal och diverse objekt av den portugisiske ljud- och bildkonstnären Costa Monteiro, bosatt i Spanien. En flytande massa av varierande kvalitet.
En split-LP med två svenska noiseheads får Jens Holmberg att se sig om över axeln. Medan Sewer Election slår till på kraft står Altar of Flies för finliret.
Det handlar om musikalisk finkirurgi när Carsten Nicolai, Alva Noto, släpper sin cd-triptyk Transall Cycle. Rörelsen, hastigheten, förflyttningen och förändringen är avgörande teman skriver Fredrik Nyberg och Lotta Magnusson-Nyberg.
Det handlar om musikalisk finkirurgi när Carsten Nicolai, Alva Noto, släpper sin cd-triptyk Transall Cycle. Rörelsen, hastigheten, förflyttningen och förändringen är avgörande teman skriver Fredrik Nyberg och Lotta Magnusson-Nyberg.
Det handlar om musikalisk finkirurgi när Carsten Nicolai, Alva Noto, släpper sin cd-triptyk Transall Cycle. Rörelsen, hastigheten, förflyttningen och förändringen är avgörande teman skriver Fredrik Nyberg och Lotta Magnusson-Nyberg.
Ambitiöst nytt verk av duon Noto/Sakamoto. Det rasslar, prasslar, skaver, gnisslar, surrar. För att i nästa stund porla eller drona. Eller klinga vackert och utdraget.
Duo mellan två av Japans mest intressanta improvisationsmusiker. Ami Yoshida använder rösten på ett skärande, halvkvävt och intensivt vis. Toshimaru Nakamura spelar "no-input mixing board" ur vilket han utvinner en mängd olika störljud. Mötet har resulterat i ett av de bästa improalbumen på mycket länge. Liknar inget annat.
Det är ett mysterium hur så sparsam musik kan vara så koncentrerad och intensiv. Pianisten John Tilbury, slagverkaren Eddie Prévost och saxofonisten John Butcher är i strålande form på denna inspelning från 2008. Kanonbra!
Det händer saker inom electronican. Flaggskeppet för den elektroniska minimalismen släpper en skiva där varken laptop eller elektronik är närvarande. Istället akustiska instrument som skapar liknande ambienta och långsamma ljudskapelser, fast med en liten postrocktvist.
aMute rör sig någonstans i gränslandet postrock, electronica och folk. Det ömsom skrapar och bänder, ömsom glittrar och sprudlar på nya albumet "The Seahorse Limbo".
Anders Dahl förädlar sina ljudliga mikrokosmos på ett fenomalt sätt på cdr-skivan RGBTapes. Det är helt enkelt världsklass!
Anders Dahl har skapat vibrerande, pulserande och lyriskt skimrande ljudvågor av dörrklockor kombinerade med diverse elektroniskt behandlade ting och instrument.
Två alster av göteborgaren Anders Dahl som båda hämtar kraft från naturen. Kan du inte nå naturen låt den artificiella naturen nå dig skulle kunna vara ett slagord för "Habitat”. "Hundloka” är ett fint dronelandskap av stränginstrument, elektronik och slagverk.
Två alster av göteborgaren Anders Dahl som båda hämtar kraft från naturen. Kan du inte nå naturen låt den artificiella naturen nå dig skulle kunna vara ett slagord för "Habitat”. "Hundloka” är ett fint dronelandskap av stränginstrument, elektronik och slagverk.
Gitarristen Christian Munthe visar fin form på två nya skivor på finska Tyyfus. Solo på baksidan (!) av gitarren och inspirerande duo med ljudmagikern Anders Dahl.
Anders Nilsson styr förnämligt in den sju man starka Aorta-ensemblen i olika sammanhang och släpper ofta ut instrumentalisterna på grönbete. Orkestrerad improvisation där frifräs möter konstmusik.
Trummor och elektronik i en tillbakahållen men fenomenal blandning av italienaren Andrea Belfi som nyligen gästade Stockholm. Melodiska rytmer i luftiga och enkla låtar.
Andrea Neumann är en av de stora musiksskaparna. Hon har förändrat sättet att lyssna. I sitt nya album använder hon sitt Innenklavier, mixerpult och låter dem blandas med en massa störljud från sina musikaliska grannar. Slutmixen är en magnifik halvtimmes uppvisning av ljud som formas till musik.
Som alltid är fallet med Andrea Neumann är musiken oemotsäglig, överraskande och mycket engagerande. Här spelar hon tillsammans med Palacký på förstärkt stickmaskin – och konvolutet är något alldeles extra…
På ”Det fysiska och det psykiska” verkar Andreas Bertilsson i nära symbios med Thomas Öberg och Sofia Dahlgren som klär hans akustiska stycken i vacker språkdräkt. Resultatet är en liten skiva med stora anspråk.
Andreas Bertilssons – som tidigare spelade under namnet Son of Clay – ”Paramount” griper tag i fantasin och är en fantastisk upplevelse, som ett slags hörfilm med precis dramaturgi.
Avslappnat och enkelt på ett plan. Finurligt och spännande på ett annat. Andreas Eklöfs nutida kompositioner gömmer ofta delikata tankegånger i det hörbart direkta. En fin skiva, både till musik och form.
Dirk Dresselhaus (Schneider TM), Ilpo Väisinen (ena halvan av Pan Sonic) och Hildur Gudnadottir i William S Burroughs-inspirerad dronemusik. Mörkt och härligt.
Sextetten Angles fräser lika mycket politiskt som musikaliskt. Saxofonisten Martin Küchen tar hjälp av en förträfflig samling svenska musiker: Johan Berthling, Magnus Broo, Mats Äleklint, Kjell Nordeson och Mattias Ståhl.
Animal Collective vandrar på snötäcken av skrot, talar i tungor, och tar sig in i en meditativ tunnel på liveskiva inspelad 2001.
Ann Rosén är ljudkonstnär och Sten-Olof Hellström musiker och komponist. Tillsammans gör de två långa låtar, var och en skapar så ett par solostycken var, ljudresor respektive medryckande elektronikaföreställningar.
Kompositioner av Anna Eriksson för gitarr och cello: solo, duo och andra mindre konstellationer. Det är intensiva urladdningar av dissonanser, påståenden och överrumplande ljudmedvetenhet.
-
Inspelat i Berlin för ett år sedan. Annette Krebs spelar gitarr, objekt, mixing board, bandupptagningar etc, Rhordri Davies spelar elektrisk harpa och elektronik. Det är två sorters lågmäld estetik som möts.
Tre duoskivor med basgiganten Joëlle Léandre. Likt en kameleont ställer hon om sitt spel så att det möter medspelaren. Albumet med Anthony Braxton sticker ut, det är mycket starkt och direkt påträngande. Rent av mästerligt.
--
Psykedelisk powerpop kan vara pinsamt förutsägbar och tråkig. Men undantagen, såsom Sacramentos Anton Barbeau, förgyller sannerligen tillvaron.
Minimaltechno i Raster-Noton anda råder på de första fyra tolvorna i bolagets nya serie unun. Men tolvorna skiljer sig från övriga Raster-Noton-releaser genom att de mer beslutsamt satsar på dansgolvet.
Dubbel-cd med Art Ensemble of Chicago som med lekfullhet och glädje fångar mitt intresse efter några år av svalt intresse. Inspelad i New York i april 2004.
Fascinerande dokumentär om den mångsidiga musikern Arthur Russell. Matt Wolf blandar intervjuer och arkivklipp med finurliga bildlösningar. Tonen i filmen imponerar liksom – så klart – Arthur Russells trollbindande musik.
Arve Henriksen har lämnat skivbolaget Rune Grammofon för ECM. Liksom tidigare ”Chiaroscuro” är ”Cartography”, som tagit tre år att spela in, en kollektiv skapelse mer än ett soloverk och bjuder snarare på komponerad än improviserad musik.
Arve Henriksen visar påsitt tredje album upp sin hembygd och släpper lyssnaren in pålivet genom känslofyllt och briljant spel i sällskap med Ståle Storløkken och Helge Sten.
På sin nya skiva bjuder den begåvande gitarristen Andreas Söderström (Ass) på ännu en skicklig och självsäker resa i sällskap med den akustiska gitarren.
Vacker, lågmäld och sinnesutvidgande "folktronica", med fint utmejslade, minimalistiska melodier som med sin repetetiva musikaliska struktur försätter mig i en skön och avslappnad stämning. En stark debut, skicklig, självklar och ödmjuk.
Som Astral Social Club gör Neil Campbell elektronisk dansmusik utanför de förväntade ramarna. ”Sieben Stax” är lika mycket electronica som psykedelia och slutresultatet är förbluffande dansorienterat.
Astrïd överraskar med sparsmakad, finstämd minimalism insvept i ett behagligt täcke av fjäderlätt akustisk instrumentering.
Andra soloplattan av Bradford Cox från Deerhunter förenar feberdrömmar med utåtriktad pop.
Hela Don Cherrys "Complete Communion" och låtar av jazzgitarristen Wes Montgomery. Två norska grupper tolkar fint två stora namn inom jazzen. Drivet och lättheten i Cherrys musik får åter liv.
Sewer Election och Leafes har ett band ihop. Ättestupa heter det och är ett noise/folk-projekt med kusliga undertoner.
Versions är ett fint minialbum från multiinstrumentalisten Luke Wyland och Jacki-O-Motherfucker-trummisen Dana Valatka progressiva och experimentella pop-projekt AU.
Stockholmsbandet Audionom är tillbaka med besked. Den nya skiva Superior bygger på ett starkare hantverk där sången tillåts ta större plats. Resultatet är monoton krautrock för 2000-talet.
Duon Autechres nionde skiva påminner om flytande arkitektur. Mer känslor än tidigare har slunkit in i den intelligenta formen. Det låter som science-fiction skriven av Samuel Beckett eller musiken till en David Lynch-film.
Rytmerna är nedtonade men det nya albumet från Autechre är magiskt skriver Mats Almegård.
Nya Zeeländaren Dean Roberts och österrikarna Werner Dafeldecker och Martin Brandlmayr gör pop under det minimalistiska paraplyet. Melankoliskt och avskalat.
Musikaliskt erbjuder ”Vesikansi” en fortsättning på den resa genom alkoholdränkt noise och skogsklädd, folkinspirerad improvisation som Avarus inledde redan i början av 2000-talet.
Dorothy Geller skapar tillsammans med sina medmusiker en sorts genreöverträdande musik som visserligen andas folk till sitt sammanfattande uttryck men som i sina olika beståndsdelar är betydligt mer komplex.




























































































