SOM5 - Soundofmusic tipsar om bra musik
Under SOM5 ger Soundofmusics skribenter fem tips på musik de gillar för tillfället. Det kan vara skivor eller något annat. Med tipset följer en kort beskrivning.
Juni 2010.
Jens Holmberg tipsar:
Green River: Dry As A Bone / Rehab Doll (Sub Pop)
80-tals Proto-grunge på Sub Pop med folk från Mudhoney. Väl värt att upptäcka på nytt.
Lloyd McNeill: Treasures (Baobab)
Flöjtvirtuosen Lloyd McNeill bjuder på en underbar spirituell jazzresa, starkt influerad av Brasilien.
Koes Bersaudara: s/t (Sublime Frequencies)
Sublime Frequencies fortsätter att gräva i arkiven och lyfter fram häftig garagerock från Indonesien. Brötiga gitarrer, skräning sång och poprefränger med härlig lo-fi-känsla.
Dara Puspita 1966-1968 (Sublime Frequencies)
Ännu ett Indonesiskt fynd. Tjejerna i Garagebandet Dara Puspita (Flower Girls) var extremt populära i landet under 60-talet och tack vare SF får nu världen uppleva deras musik på nytt.
Master Musicians of Bukkake: Totem One (Conspiracy)
Seattlekollektivet Master Musicians of Bukkake var nyligen på GAS-festivalen i Göteborg. Deras musik kan beskrivas som en blandning av Sun City Girls-rock och doom. Bandets new Age-flum och metal funkar oväntat bra tillsammans.
PM Jönsson tipsar:
Konono No.1: Assume Crash Position (Crammed Disc)
Nya studioalbumet med det osannolikt svängiga Kinshasabandet är mer producerad än Congotronics-plattan, gästmusiker dyker upp, fler instrument, men det är fortfarande likembe (tumpianon) som dominerar soundet. Lysande!
Rangda: False Flag (Drag City)
Supertrion Richard Bishop, Ben Chasny och Chris Corsano bjuder på Sabbath-riff, meditationer, freak-out-rock, och gnistrande gitarrspel.
Pomegranates: Persian Pop, Funk, Folk and Psych of the 60´s and 70´s (Finders Keepers)
Intressant dokumentation över persisk pop innan den islamistiska revolutionen. Mycket funk och soul, men även lyriska, småpsykedeliska ballader.
Oren Ambarchi/Keijo Haino/Jim O´Rourke: Tima Formosa (Black Truffle)
Mörk, mystisk musik med stor densitet. Tre mästare i arbete. Ett mycket lyckat samarbete.
Ghédalia Tazartès, Diasporas (Alga Marghen)
Ghédalia Tazartès debutalbum, från 1979, som precis som flera andra av hans skivor släppts på nytt av suveräna Alga Marghen. Musik som inte låter som någonting annat.
Thomas Millroth tipsar:
Annette Krebs, Taku Unami, Motubachii (Erstwhile)
Lyhörd Annette Krebs med gitarren på bordet i en röra av sladdar och småprylar. Vad gäller omdefinition av instrumentet: She is the queen of them all! Få klår henne i denna allt vanligare genre. Ingen skulle bättre än hon kunna stämma in i Carl Fredrik Reuterswärds "Låt ert uppträdande överraska er - eller ni det."
Ap´strophe, Corgroc (Another timbre)
Ferran Fages och Dimitra Lazaridou Chatzigoga i at:s gitarrserie överraskar med en sprakande ljudresa. Fokus på impron i Barcelona.
Martine Altenburger, John Russell, Duet (Another timbre)
Brittimproveteranen John Russell tillsammans med franska cellisten Martine Altenburger visar att mycket återstår att utvinna ur instrumenten med konventionell (nåja!) teknik. Ännu ett hett nummer i at:s gitarrserie.
Christmann-Gustafsson-Lovens, Trio (FMP)
Klassikervarning! Relative nykomlingen Mats Gustafsson 1994 tillsammans med två av fria improns stora kreatörer Günter Christmann och Paul Lovens, ett möte det slår gnistor i. Tillsammans visar de styrkan i antydandets konst. En musik som brinner utan att bränna vid.
Peter Brötzmann Chicago Tentet+1, 3 Nights in Oslo (Smalltown Superjazzz)
Vacker box med fem CD. Många ger ut åtskilliga CD dessa dagar. Peter Brötzmann är en av de få som håller för den lanseringen. Snart 50 år i branschen är han fortfarande en av improns vitalaste aktörer. Lyssnaren belönas oavbrutet av nya ingångar, musikslingor som försöker fånga stämningar och känslor. Totalt orädd och fullständigt oinställsam.
Magnus Nygren tipsar:
Angles: Epilectical West – Live in Coimbra (Clean Feed)
Saxofonisten Martin Küchens Angles nya skiva är superb. I grunden ganska grovkornig men melodisk jazz, men alltid med inbyggda överraskningar. Lyssna exempelvis på det repetitiva inslaget på Pygmi! Hypnotiskt.
Blandade artister: The Very Best of Éthiopiques (Union square/Manteca)
1969 till 1978 skapades fantastisk musik i Etiopien som bland annat presenterats i den serie om 25 cd-album denna dubbel är en samling av. Sväng av jazz, soul och pop i egensinnigt utförande. En del är makalöst bra.
AMM: Sounding Music (Matchless)
Klassiska AMM i ny inspelning från förra året. Intensiv lågmäldhet i dess absolutt bästa form. Pianisten John Tilbury och slagverkaren Eddie Prévost får fint sällskap av saxofonisten John Butcher, cellisten Ute Kanngiesser och pianisten med mera Christian Wolff.
Kege Snö: Keijsaren gripen efter strid på Barnö (Umlaut)
Mycket bra jazzskiva från fyra spännande musiker: Roland Keijser på sax, Niklas Barnö på trumpet, Joel Grip på bas och Raymond Strid på trummor. Trippande, torrt och välspelat där jag många gånger hör arvet efter Don Cherry.
Roll the Dice (Digitalis)
Svensk duo som tränger in i syntens analoga ljudbilder på ett mycket glädjande sätt. Minimalism och kraut i kanonblandning. Jag såg tyvärr bara slutet av deras konsert på Volt i Uppsala, men det var fantastsikt intensivt.
Johan Redin tipsar:
Talking Heads: ”Born Under Punches”
Fullkomligt enastående liveversion av denna Brian-Eno-studioskulptur till låt från mästerverket Remain in Light. Här från italienska televisionen 1980.
Stock11.de (Naivsuper nasu015)
Fantastisk CD med stycken av verkligen utforskande yngre kompositörer: Michael Maierhof, Maximilian Marcoll, Martin Schüttler, Hannes Seidl; framförda av Daniel Gloger (sång), Jessica Rona (Viola), Sebastian Berweck (piano). A challenge…
Werner Klüppelholz: Mauricio Kagel 1970-1980 (DuMont)
Tillsammans med Dieter Schnebels föregångare på samma förlag är denna bok en guldgruva för att förstå hur konstmusiken kan bli scenkonst utan att vara vare sig teater eller opera. Med fantastiskt bildmaterial.
Rhodri Davies/Gregory Büttner: 3 Harp Treatments (Anthropometrics)
Tre harpstycken av Davies processade, modulerade, förintade och återställda av en lyhörd Büttner. Akustik blir elektroakustik på ett lika lyckat som magiskt sätt.
Martin Küchen: The Lie and the Orphanage (Mathka)
Solo-cd inmonterad i vackert gammalt hederligt 7”-format. Küchen når hjärtat omedelbart med sin fenomenala polyfona närvaro. Rasande vackert.
April 2010.
Jens Holmberg tipsar:
Akira Ishikawa & Count Bufallo: Uganda (Tiliqua)
Spännande musik från den Japanska underjorden anno 1972. Gitarrguden Kimio Mizutani bombar på med wah-wah medan trummorna smattrar fram afrikanska rytmer. En kulturkrock som faktiskt fungerar alldeles utmärkt.
Charanjit Singh - Ten ragas to a disco beat (Bombay Connection)
Grym proto-techno från Bollywood. Hur låter det? Någon har beskrivit det som Aphex Twins Analord transporterad till 80-talets Mombai. Kunde inte sagt det bättre själv - acid!
Omar Khorshid and His Guitar - Rhythms From The Orient ()
Precis som Martin väntar jag på Guitar El Chark-skivan på Sublime Frequencies. Omar Khorshid är arabvärldens svar på Dick Dale och denna lysande platta från 1974 (som delvis utgör Gutiar El Chark-samlingen) blandar oudformade melodier med moogsynthar och 50-talsinspirerat surfsväng.
V /A: Eastern Standard Time (Weltraum)
Ännu mer musik från 1960/1970-talets Egypten, Pakistan, Indien, Turkiet, Japan och Libanon. Hypnotiska magdanser, psykedelisk surfgitarr, funkrytmer, vilda orgeltrippar och orientaliska beats. Förutom Omar Khorshid möter vi här Naushad, Baligh Hamdy, Takeshi Terauchi, Sohail Rana för att nämna några.
Victor Uwaifo: Guitar Boy Superstar 1970-1976
19 låtar från första halvan av 1970-talet då Victor Uwaifo precis återvänt hem till till Benin City efter 13 år i Lagos och turnerande i Europa och USA. Här följer sedan en kreativ period i hans skapande, där Nigerianska Ekassarytmer blandas med Europeisk pop och amerikans soul till ett musikaliskt potpurri.
PM Jönsson tipsar:
Excavated Shellac (blogg)
Jonathan Ward heter skivsamlaren bakom den här fantastiska bloggen som koncentrerar sig på stenkakor från jordens alla hörn. Snart kommer det dessutom en samling, Strings, på vinyl, via Dust-To-Digital, och i höst en box + bok med afrikanskt tema.
Khamis El Fino Ali: Music for the Classical Oud (Smithsonian Folkways)
Jag har lyssnat mycket på godbitar ur Folkways enorma katalog på sistone. Som den här skivan, från 1964, med en oudmästare från Egypten.
Correction: Two Nights in April (Ayler)
Lysande pianotriojazz med pianisten Sebastian Bergström i spetsen. Minst lika bra som debutplattan. Det händer spännande saker hela tiden.
Yellow Swans: Going Places (Type)
Yellow Swans splittrades häromåret, men först i vår kommer svanesången. Mer producerat än tidigare skivor jag har hört med dem, men de subtila noisevågorna har en mäktig kraft.
I Remember Syria (Sublime Frequencies)
Den självklara fortsättningen för alla som diggar Sublime Frequencies skivor med Omar Souleyman. Kom för några år sedan. Den lyssnar jag på i väntan på att senaste SF-släppet, dubbelvinyl med Omar Khorshid, landar i min hand om någon vecka.
Thomas Millroth tipsar:
Mats Gustafsson, Poschslides/Pierre Bastien, Among The Skulls (7” i 100 ex)
Konceptuellt hemligt Berlinbolag ger ut Gustafsson som bäst: det handlar om att kröka andedräkten och reflektera över egna hemliga vägar, och våga stå med bråddjup under tårna.
Pascal Battus, Christine Sehnaoui Abdelnour, Ichnites (Potlatch P110)
Sehnaoui snurrar runt ljuden med allt hetare andedräkt. Och Battus håller balansen med sina snurrande objekt.
Sound Art III-IV, The Swedish Scene (Svensk Musik Info DVD 08 & 09)
Välkommen fortsättning på denna översikt, nu med Liv Strand, Anna Linder, Johannes Helldén, Christine Ödlund och fler.
Arc, Sylvia Hallett, Danny Kingshill, Gus Garside, The pursuit of happiness (Emanem 5005)
Violin, cello, bas i improvisationens äventyrsland i 22 år nu. De blir bara bättre och tätare.
Small Flowers Crack Concrete, Hide and Seek (Firsttakerecordings)
Jag är helt fångad av Erika Roséns röst fylld av romantisk misstro, som laddar samtidigt avvaktande och påstridig rock.
Tobias Norström tipsar:
Eluvium - Similes (Temporary Residence Limited)
Matthew Cooper är tillbaka med ett nytt album och ett nytt sound. Här blandas Eluviumtypiska produktioner med sång, poppigare element och en hel del nedtonad ambient.
Andrew Thomas - Between Buildings & Trees (Kompakt)
Thomas första album på sju år är bland det bästa ambientgenren har att erbjuda 2010. Suggestivt, vackert och väldigt genomarbetat.
Fenn O'Berg - In Stereo (Editions Mego)
Äntligen nytt material med denna drömtrio bestående av Fennesz, Jim O'Rourke och Peter Rehberg. Resultatet är måhända inte lika bländande som på "Magic & Return" men befinner sig fortfarande på en mycket hög nivå.
Sylvain Chauveau - Singular Forms (Sometimes Repeated) (Type)
Finstämt som vanligt från Chauveau men här även i intressant symbios med sång på ett vis som för tankarna till David Sylvian.
Emily Howell (http://www.miller-mccune.com/culture-society/triumph-of-the-cyborg-composer-8507/)
David Cope har konstruerat ett datorprogram som klarar av att komponera klassiska och moderna mästerverk endast genom att samla information från musikhistorien. Projektet väcker givetvis en hel debatt i och med att vissa hävdar att den skapande mänskliga skälen bryts ner till några rader av datakod. Resultatet är i vilket fall som helst både tankeväckande och riktigt vackert.
Magnus Nygren tipsar
Paul Bley: In Haarlem, Blood (Freedom/King)
Äntligen har jag fått tag i denna fina Paul Bley-skiva med Mark Levinson på bas och Barry Altschul på trummor. Inspelad i Holland 1966 med två sidlånga (vinylen alltså) låtar. Ganska ovanligt med så långa låtar för Bley under den här tiden.
Keith Tippett’s Ark: Frames, Music for an Imaginary Film (dubbel-lp på Ogun)
De brittiska frijazzarna hade en förkärlek för storbandssättning under 1970-talet. Som är på Frames som Tippett spelade in 1978 med ett band med sammanlagt 22 musiker, däribland Maggie Nicols, Trevor Watts, Peter Kowald, Louis Moholo. En underbar skiva!
Dan Fröberg: At dawn we all fall down the stairs (Ideal)
En oerhört skarp inspelning av Dan Fröberg med glasinstrument. Mångbottnad men samtidigt minimalistiskt framtoning. Musik av mycket hög klass – så distinkt, så koncentrerad.
Dafeldecker, Kurzmann, Tilbury, Wishart (Mikroton)
Detta är den tredje skivan som kretsar kring Werner Dafeldecker och Christoph Kurzmann. Denna gången med pianisten John Tilbury och Stevie Wishart på vevlira, eller hurdy gurdy som det heter på engelska. Vevlirans skavande droner står sig väl mot dessa reduktionens mästare.
Correction: Two Night in April (Ayler Records)
Denna trio fortsätter att imponera. Här på deras egentliga debut, den förra var enbart nedladdningsbar, är det lika mycket bebop som abstrakt improvisation. Och ja, världen behöver ännu en pianotrio!
Johan Redin tipsar
Trondheim Jazz Orchestra: Stems and Cages (MNJ Records)
Det är något speciellt med Norge och storbandsformat, här under ledning av Kim Myhr. Den episka ”Fields of fertility” räddar vilken dag som helst.
Astrid Göransson: Mitt liv mellan jord och himmel, Västerås konstmuseum (20 mars - 9 maj 2010)
Lekfullhet med ett politiskt allvar i rösten. Riktig bra. Stackars dom som inte får se.
Erik Nylanders Orkester: A Festa Vale Tudo (Parallell)
Norbergs stolthet Erik Nylander befinner sig i Norge och slår till med en intressant blandning av hårda toner, jazz, impro, elektronik och en imponerande röstkonst av Hanna Gjermundrød.
Mandingo Griot Society With Don Cherry (Flying Fish)
Jisses vilket Myrornafynd! Hank (Hamid) Drake tillsammans med meisterpercussionisten Adam Rudolph och Kora-spelaren Jali Foday Musa Suso på en debutskiva från 1978. Africa!
Christine Sehnaoui Abdelnour / Pascal Battus: Ichnites (Potlatch)
Lika obeskrivlig som briljant skiva. Det är inte bara en hyllning till den pneumatiska ljudbilden, här händer verkligen något nytt!
Mars 2010.
Jens Holmberg tipsar:
V/A: Brazilian Guitar Fuzz Bananas (Tropicalia In Furs Records)
Tung samlig med 45-varsnuggets från Tropicalians hemland Brasilien. Skivan bjuder på det bästa av den funkiga psykedlian som florerade i landet under åren 1967 – 1976.
The Units: History of the Units (Community Library)
The Units var ett av de första banden i vågen av amerikanska elektronsika new wave. Nu finns äntligen en återutgåvan som samlar ihop det bästa av deras humoristiska och sylvassa synthpunk.
Jack Rose: Luck in the Valley (Thrill Jockey)
Fin avskedsskiva från gitarrmaestro Jack Rose (som gick bort i december 2009). Fingerpicking, jug-band-takter och ragor i en sublim förening.
Darin Gray & Loren Connors: The Lost Mariner + At The Old Factory (Family vineyard)
Det är tio år sedan basisten Darian Gray och gitarristen Loren Connors debuterade tillsammans. Det anses som en av de allra finaste stunderna med Loren Conners, och nu finns den alltså återutgiven på en fin LP (plus en live 7”). Förstås ett nödvändigt köp.
Bill Orcutt: A New Way To Pay Old Debts (Palilalia Records)
Maxade soloimprovisationer på gitarr från Bill Orcutt, ex Harry Pussy. Han blandar stilar och spelar högljutt och vilt – låter garanterat inte som någon annan gitarrist du hört tidigare.
PM Jönsson tipsar:
Joanna Newsom: Have One On Me (Drag City)
18 låtar. Två timmar musik. Joanna Newsom har utvecklats som sångerska, har ett fantastiskt driv i berättandet, och är en av vår tids mest fascinerande artister överhuvudtaget.
Jack Rose: Luck in the Valley (Thrill Jockey)
Ledsamt att lyssna. Det här blev ju Jack Rose sista skiva. Men han var i toppform, blandar ragor, jug-musik, blues och spelar gitarr som få andra.
Dan Fröberg: The Existence of Do-Ti-La-So-Fa-Mi-Re-Do is Everything/At Dawn We All Fall Down the Stairs (iDEAL)
Två nya skivor med glasinstrument, miljöljud och barockorgel. Mycket drone - men i Dan Fröbergs ljudvärld finns alltid oväntade öppningar.
Dolphins Into the Future: The Music of Belief (Release The Bats)
New Age, på ett nytt sätt. Belgaren Lieven Martens blandar delfinljud, elektroniska signaler och melodier lika långsamma som en krabbas dans på havsbottnen.
135 Grand Street New York 1979 – A Film by Ericka Beckman (Soul Jazz)
Mycket har skrivit om No Wave-scenen. Men hur var det? Den här filmen visar ett antal band live i ett New York-loft. Grym musik med bland annat Ut, Theoretical Girls och Youth in Asia.
Thomas Millroth tipsar:
Swedish Azz, Jazz på svenska (Not Two MW 815-1)
Jag vet! Ett oförlåtligt brott eftersom jag skrivit baksidestexten på den vackra 11" (!)-vinylen. Men Mats Gustafsson, Per Åke Holmlander & Co tolkar Gullin och Werner som de medelålders friformgudar de ju är. Och har just spritt budskapet i en serie fantastiska konserter.
Peter Brötzmann Quartet, Lila Eule No 1 (Stop Smiling 34)
En vinylsjua av arkeologiskt intresse från 1965 med Gerd Panzer på trummor. Atavistisk friform i koltåldern.
Moneyisgod, M.A.R.K.Z (HCBrecords HCB 027)
Japansk garagepostpunknoise som tar i så brallorna spricker med övertygande dystopier. En röst som låter som sönderrostad järnplåt väcker varma känslor av medlidande och melankoli. Emo för noisfans!
John Tilbury, Lost Daylight (Anothertimbre AT10)
Sensationella tolkningar av den bortglömde minimalisten Terry Jennings och på köpet en av de bästa tolkningarna av Cage på länge.
Magda Mayas, Heartland (Anothertimbre at25)
Innerpianospelaren Magda Mayas lyfter den fåtoniga lågmälda berlinscenen ännu ett snäpp med sin energiska uppfattning av pianots rika klangvärld. Ett pianoalbum som borde platsa i friformens hall of fame bredvid Andrea Neumann.
Tobias Norström tipsar:
Pantha du Prince: Black Noise
Tyska Hendrik Webers uppföljare till den hyllade fullängdaren "The Bliss" från 2007. Och här tas, på gott och ont, de minimalistiska technosvängarna ut rejält med både indieeliten som gäster och förbryllande ljudproduktioner.
Kyle Bobby Dunn: A Young Persons Guide to Kyle Bobby Dunn
2010:s bästa drones hittills är egentligen ett nysläpp från 2009. Fem stycken låtar från ett mp3-släpp har här expanderats till en underbar dubbel-cd med Kning Disk-bekanta Kyle Bobby Dunn. Lika intressant som mångbottnat och vackert.
Danny Paul Grody: Fountain (Root Strata)
En både bländande och enformig utflykt på den akustiska gitarrens experimentella horisonter.
Leyland Kirby: Sadly, The Future Is No Longer What It Was (History Always Favours The Winners)
Denna box av sex LPs är kanske mer intressant som ren artefakt att begrunda och pryda skivhyllan med. För detta är inte bara en samling suggererande stycken musik utan även bland den vackrast förpackade musik jag sett på senare år.
Loscil: Endless Falls (Kranky)
Alltid intressanta Scott Morgan är för första gången på fyra år tillbaka hos Kranky och återvänder således till ett samarbete som resulterat i flertalet intressanta produktioner. Kanske inte något direkt banbrytande denna gång, men fortfarande både vackra och ständigt sökande drones och experiment.
Johan Redin tipsar
Christophe Desjardins: Alto / Multiples (Aeon)
Tillsammans med skivan Voix d’alto bildar denna dubbelcd en formidabel uppvisning av violans klangfärger. Enastående musik.
Nina de Heney / Charlotte Hug / Christian Jormin: Acoustic Electronics (LJ Records)
Återigen viola, fast radikalt annorlunda och spelad av Hug tillsammans med de svenska vännerna de Heney och Jormin. Lysande impro.
Kvad-dans från Färöarna (Caprice)
Denna musik faller lätt in under realdefinitionen av monotoni. Ingen jädra ”kultplatta” utan riktigt bra i små doser. Ytterst egendomligt att den klarat sig från Stapletons NWW-list.
Francisco Lopéz: Through The Looking-Glass (Kairos)
En retrospektiv box med 5 cd för ett humant pris. En perfekt ingång till entomologen Lopéz sonogeografi som bör avnjutas liggandes på golvet, med hög volym och i totalt mörker.
Jonny Axelsson: Plays Kevin Volans & Rodney Sherman (japr001)
Några minuters slagverk per dag håller familjen borta. Har man inga burkar själv är det bara att köpa denna. Perfekt avmätning mellan klanger och pukor. Video medföljer.
Sven Rånlund tipsar svenskt
The Knife: Tomorrow, In A Year (Rabid)
Andres Lokko dissade The Knifes electroopera om Charles Darwin för att den inte lät – The Knife. Mjaha. Med intresse för musik utanför kartan framstår ”Tomorrow, In A Year” snarare som bland det mest spännande som producerats för experimentell musikteater. Dramatiskt även på skiva.
Dan Fröberg: The Existence of Do-Ti-La-So-Fa-Mi-Re-Do is Everything/At Dawn We All Fall Down the Stairs (iDEAL)
Dan Fröbergs musik kan ha den effekten att fötterna lättar och vrider verkligheten några knäpp. På hans två nya skivor landar man liksom samtidigt i EMS-studion och på Kommunala Musikskolan. Drone i många nyanser, baklängesröster, ljud från barockorgel, glas, natur.
Jerry Johansson Octet: Circles And Changes (KningDisk)
Sitaristen Jerry Johansson har pausat ragan och skrivit jazzmusik för elgitarr och maffigt brass. Han kan sin svenska jazzhistoria, Lars Gullin och Jan Johansson flimrar förbi i arrangemangen, men här ges också utrymme för repetition och hederlig progg. Som delade Himalaya och Kebenkaise samma bergskedja.
The Peärls Before Swïne Experience: Debris Reassembled (Phono Suecia)
Svinens beställningsverksamhet av drygt femminuterslånga låtar är en institution i svenskt konstmusikliv. De åtta nyskrivna verken för violin, cello, piano och flöjt flirtar inte med trender utan visar den gamla kammardörren som den numera är – full av europeiska kvistar, knaster och noise.
BJ Nilsen: The Invisible City (Touch)
Benny Nilsens senaste skiva är hans bästa, konstaterar jag återigen. Små ljud av tåg och träd och kaffekannor blir stor musik i världsklass. Bör avlyssnas på mycket hög volym, gärna i hörlurar. Katedral eller monumental grotta duger också.
Februari 2010.
Jens Holmberg tipsar:
MV&EE – Barn Nova LP (Ecstatic Peace)
Makarna Matt Valentine och Erika Elder är tillbaka med mer
neo-psykedelia. Det är en stadig mix av Jerry Garcia, Ravi Shankar, Neil Young, and Sun Ra – på en och samma gång.
Sundburned – A LP (Ecstatic Peace)
Sunburned fortsätter sitt samarbete med Kieran Hebden (Four Tet) och resultatet fascinerar. Sunburned skruvade och psykedeliska musiken strömmar rakt genom Kieran Hebdens kretskort och kommer spänstig elektrisk musik med rytm.
Steve Moore – Fever Dream 10” (Mexican Summer)
Mexican Summer-etiketten har haft den goda smaken att ge ut Steve Moores Fever Dream/30 000 feet Deep med elektrokosmisk musik. Eftersom Moore till vardags utgör ena halvan av duon Zombi finns även här undertoner av italiensk skräckfilmsromantik.
Egypt – s/t (Meteor City)
Egypt är ett obskyrt och nu upplöst doomband från North Dakota.Tung Doom/stoner med hypnotiska dimensioner och stark sång. Ibland behövs det inte mer än så för att hamna I kosmos.
Ikons – Ikons (Service)
Efter vår senaste SOM5-listning fick PM Jönsson in mig på att lyssna på Ikons. Göteborgsbandet krautiga och elektroniska rock känns både unik och omedelbart nödvändig. Frågan är om det inte är en skiva som hamnar högt på 2010-årslistan.
PM Jönsson tipsar:
Richard Skelton: Landings (Type)
Tillvaron stannar upp när Richard Skelton via stråkar, gitarr och miljöinspelningar beskriver landskapen omkring sig, hedarna i Lancashire, nordvästra England.
Paavo: Cançó del Paó (Found You Recordings)
Sofia Jernberg och Cecilia Perssons musik öppnar upp många dörrar på Paavos andra album som tar sig från modern, nyfiken jazz till såväl medeltida klanger som freeformvisa.
Sofia Jernberg/Lene Grenager: Crochet (Olof Bright)
En röst. En cello. Men i duons improvisationer ryms de mest märkvärdiga ljud och klanger. Jag hör nya saker varje gång jag lyssnar.
BJ Nilsen: The Invisible City (Touch)
En kall värld. Feberdrömmar. Jag tar mig in i den osynliga staden och kan inte komma därifrån.
Chicago Underground Duo: Boca Negra (Thrill Jockey)
Rob Mazurek och Chad Taylor är lika lekfulla som oförutsägbara i ännu en stark skiva från Chicago Underground-projektet. Jazz som tittar in i framtiden.
Thomas Millroth tipsar:
Mathias Kristersson, In/Out (Excerpt) (Treffpunkt)
Text- och ljudkonst på hög repetitiv nivå, som effektivt böjer språket till största möjliga osäkerhet.
Experimental Music from the Cornflower Fields of Östergötland, (Rev/Vega Rec)
Det är sant: Pär Thörn, Leif Elggren, Sten Sandell, PH Wallin m.fl. på denna oumbärliga dubbel-CD.
Klingt.org, 10 Jahre Bessere Farben (Mikroton)
Den experimentella scenen i Wien i översikt, där inlånade spelare kirrar biffen.
Activity Center, Lohn & Brot (absinth)
Michael Renkel och Burkhard Beins var med och nyupptäckte de akustiska instrumenten för 20 år sedan, och är inte klara än.
The King of Herrings (jedso records)
David Stackenäs, Joe Williamson, Phil Durrant blandar akustiskt och elektroniskt till ett frätande syrabad.
Tobias Norström tipsar:
Ólafur Arnalds: Dyad 1909 (Erased Tapes)
Islänningen Ólafur Arnalds följer här upp 2008 års succé-ep Variations Of Static med en än mer fascinerande fullängdare. Djuplodande motiv av stråkar och pianon resulterar i en lika imponerande som välproducerad
bredd.
Nils Frahm: Wintermusik (Erased Tapes)
En lågmäld liten pärla i pianofotspåren av exempelvis Goldmund. En halvtimme skönhet väl värd att lyssnas till om och om igen.
Minamo: Duree (12k)
Mångfacetterade, intressanta och improviserade kompositioner (dock till viss del redigerade i efterhand), producerade av denna japanska electroakustiska kvart med Keiichi Sugimoto i spetsen.
William Basinski – Vivian & Ondine (2062)
Basinski är tillbaka med ytterligare ett verk i serien av manipulerade kassett loopar, som vanligt suggestivt och otroligt stilsäkert.
Richard Skelton – Landings (Type)
En romantisk mix av naturromantik och ödesmättade stråkar visar att Richard Skeltons hyllade debut (under eget namn), Marking Time, knappast var någon sinkadus.
Magnus Nygren tipsar:
The Godforgottens: Never forgotten, Always remembered (Clean Feed)
Sten Sandell på hammondorgel tillsammans med sin trio och Magnus Broo. Underbart!
Sten Sandell live på Fylkingen
Sandell ligger på topp även solo. Med en oerhörd musikalitet låter han hela pianot tala under sin solokonsert på Fylkingen i slutet av januari.
Ben Watson: Derek Bailey and the Story of Free Improvisation (bok)
Spännande läsning om den egensinnige Bailey och uppkomsten av improvisationsmusiken. Ben Watson visar hur det sällan bara finns en sanning om hur historien ser ut.
Joe Williamson: Joe Williamson (Jedso)
Den numera stockholmsbaserade basisten Joe Williamson är omöjlig att placera. Det visar han på denna soloskiva där han går i den expressiva musikens tjänst.
Paavo: Canco del Pao (Found You Recordings)
Jag charmas av hur Paavo lyfter in en mängd influenser utan att få ett spretigt sound. Tvärtom hålls det samman på ett mycket övertygande sätt.
Sven Rånlund tipsar:
Four Tet: There Is Love in You (Domino/Playground)
Kieran Hebdens soloprojekt Four Tet betyder alltid dansant electronica med små medel och varje skiva önskar jag var bara lite, lite bättre. Också nu. Höga förväntningar på en underbar musiker.
Broadcast & The Focus Group: Investigate Witch Cults of the Radio Age (Warp)
Årets-bästa-skiva enligt The Wire, och det är inget oävet val. Broadcasts popkänsla med Julian House a k a The Focus Group som tillfört ett psykedeliskt element, fast på engelskt vis med stora koppar te istället för lsd.
Fred Frith: Nowhere, Sideshow, Thin Air (ReR Megacorp)
Dansmusik av det konstnärliga slaget. Här Frith på olika gitarrer i samarbete med violinisten Carla Kihlstedt, melodisk folkprogressive med drag från hans tid i Henry Cow.
Peter Broderick & Machinefabriek: Blank Grey Canvas Sky (Fang Bomb)
Det börjar bli trångt i genren minimalistisk, melankoliskt piano med tillhörande liveelektronik, men än går jag i däck för vacker musik som Brodericks & Machinefabrieks. Enligt sina småskurna mått - en bedårande skiva.
Fever Ray: Prisceremoni på P3 Guld
Att säga fuck you med snajs och behålla integriteten och samtidigt ta emot pris ur drakens gap - det krävs en jäkligt envis solitär till det. Karin Dreijer i röd halvkroppsburqa och läskig monstermask har väckt radikala svallvågor långt bort i världen. Hennes ställningstagande gjorde mig för en gångs skull stolt för att vara svensk.
Januari 2010.
Jens Holmberg tipsar:
The WIRE Primers: A Guide to Modern Music (Verso)
Utvalda primer-texter från Wire samlade i en fin bok. Jag läser och sedan lyssnar jag.
Y-pants (Periodic Document)
Samling med den okonventionella punk/no-wave-trion Y-pants. I deras musik är både leksakspiano och ukulele vardag.
Lloyd Miller: A Lifetime in Oriental Jazz (Jazzman)
Dr Lloyd Miller var en upptäcktsresande i musik och blandade det bästa från öst och väst. Lysande!
Stellar Om Source: Rise in Planes (Black Dirt)
Analog och neo-kosmisk musik från visionären Christelle Guald.
The Lounge Lizards: S/T (EG)
Debutplatta med Jarmusch-skådisen, tillika saxofonisten, John Luries "fake-jazz"-band. Med musiker som Arto Lindsay och Anton Flier i sättningen blir det stundtals magiskt.
PM Jönsson tipsar:
Cheikha Remitti: Les Racines du Rai (Buda Musique)
Sångerska från Algeriet som dog 2006, 83 år gammal. Fantastisk skiva, malande, superrytmisk, hypnotisk ur-rai.
Animal Collective: Fall Be Kind (Domino)
Fem nya låtar som får världen att snurra lite snabbare. Från Grateful Dead-sampling till kalejdoskopisk pop och typisk AC-psykedelia.
Josephine Foster: Graphic as a Star (Fire)
Emily Dickinson-dikter får nytt liv via Josephine Fosters märkvärdiga röst. Lysande!
Ikons: Ikons (Service)
Efterlängtad debutplatta med Göteborgsband som hamnar någonstans mittemellan Silverbullit och Audionom. Kraut, postpunk och shoegazing smälter samman.
Skog och Dal: Skogar, Berg och Dal (Bombax Bombax)
Förunderliga möten av klanger, rytmer och melodier när Skogens kammarimprovisation möter Anders Dahls ljudvärld.
Thomas Millroth tipsar:
Kaoru Abe: What Beyond (King Harvest)
Solosax från 1972 av Japans självlysande svar på Frippe Nordström.
Dead Black Arms: Hands of Elijah (kassett Peyote Tapes)
Dansk romantisk noise av Claus Haxholm.
Gino Robair/Birgit Ulher: Blips and Ifs (Rastascan)
Trumpet och elektricitet.
Ken Vandermark: Resonance (Box 10 CD not Two Records)
Fantastisk frijazz.
Ur Gunnar Ekelöfs Boksamling (katalog med CD, Antikvariat Hundörat)
Pianostycken komponerade av poeten 1929.
Magnus Nygren tipsar:
Anthony Braxton/Jöelle Léandre: Duo (Heidelberg Loppem) 2007 (Leo Records)
Två av improvisationsmusikens stora mästare i ett mycket sällsynt möte. Makalöst spännande musik.
Mapstation: The Africa Chamber (Scape)
Ny skiva med Stefan Schneiders Mapstation. De afrikanska influenserna gör sig påminda och är tydligare än de brukar. Bra album där gamle Kreidler-kompisen Thomas Klein trummar.
Clare Fischer: One – to get ready: Four ..... to – Go! (Revelation)
Låten Freeways är 16 minuter av tidig improviserad musik som är hur spännande som helst. Inspelad 1963!!!
Steve Lehman Octet: Travail, Transformation and Flow (Pi Recordings)
Altsaxofonisten Steve Lehman i täta arrangerade jazzlåtar med åttamannaband. Komponerat – improviserat. De båda formerna möts fint här.
Uwe Oberg, Christof Thewes, Michael Griener: Lacy Pool (Hatology)
Trio som tar sig an Steve Lacys musik med den udda sättningen trombon, piano och trummor. Trion för vidare Lacys musik på ett spännande sätt.
Johan Redin tipsar:
Radian: Chimeric (Thrill Jockey)
Radians unika sound och innovationsrikedom gör dem otvivelaktigt till en helt egen värdeskala för 10-talets vidareutveckling av mötet mellan electronica och improv.
Max Reger: Die großen Choral-Fantasien (Eurodisc)
Fantastisk 3-Lp box där Wilhelm Krumbachs orgel vadar fram i Regers underbart kontrapunktiska och dova koralfantasier. Framtidens musik!
Burton Greene: Burton Greene Quartet (ESP)
Varför talas det så sällan om Greene? Denna platta från 1966 med bl.a. Henry Grimes och Marion Brown sopar mattan och är helt enkelt lysande frijazz.
The Sealed Knot: And We Disappear (Another Timbre)
Burkhard Beins, Mark Wastell och Rhodri Davis tillsammans i en fulländad improviserad halvtimme.
Giant Size $1,57 (privatpress)
Hyperintressant intervjuskiva, den första i sitt slag, med up-and-coming New York-konstnärer från mars 1963 (Rauschenberg, Dine, Johns, George Brecht, Rosenquist m.fl.). Skivan pressades i en extremt liten upplaga och omslaget är inget mindre än Andy Warhols första screentryck, utfört tillsammans med Billy Klüver på golvet i the Factory.
Sven Rånlund tipsar:
Broadcast and the Focus Group: Investigate Witch Cults of the Radio Age (Warp)
Oemotståndligt flummig pop på ett radioljudkonstnärligt genuint sätt.
Skog och Dal: Skogar, Berg och Dal (Bombax Bombax)
Imponerande improvisation med Bombax All Stars, det vill säga akustiska Skogen och Anders Dahl med sin elektronik. En meditativ och dimmig musik, framförd med enorm omsorg för de oansenligaste ljud.
The Flaming Lips: The Dark Side of The Moon (Warner Bros)
Idén att spela in den här plattan på nytt är knäpp, men jag gillar resultatet, tossigt också det. Boogie, fuzz, vocoder, Peaches och Henry Rollins på sång. Musik som lek och kärlek.
Oneohtrix Point Never: Rifts (No Fun)
Inget nytt under solen egentligen med Oneohtrix Point Nevers synthmusik som tokfrossar i arpeggioskuttande treklanger. Men återanvändning är också en konst och vackert är detta, många och korta turer mellan space, kraut och noise.
Paul Baran: Panoptic (Fang Bomb)
Bitvis fantastisk och abstrakt elektroakustisk platta med storheter som Ketih Rowe, Ekkehard Ehlers och Rhodri Davies på gästlistan. Svår att artbestämma, vilket inte gör den mindre spännande.
December 2009.
Jens Holmberg tipsar:
Speedwolf: Bark At The Poon (Black Shit Noise Productions)
Det är inte så ofta som jag lyssnar på thrash. Men Denverbandet
Speedwolfs demokassett är bättre än det mesta i genren. Lemmysång, Venom-covers och punkmetal. Briljant, det är bara att konstatera att ränderna aldrig går ur.
New Life Trio: Visions of the third eye (Mustevic Sound)
Har dammat av en trevlig jazzplatta från slutet av sjuttiotalet med New Life Trio. Steve Reid bakom trummorna, David Wertman på bas och Brandon Ross på gitarr. Strålande tight jazz med både frifräset och traditionen i behåll.
Kim Hiorthøy: Solo piano for old friends (kning Disk)
Ännu en superfin utgåva i SOUND+ART-serien på Kning Disk. Denna gång är det musik av Kim Hiorthøy på en 8”-vinyl, smakfullt paketerat i låda med bok innehållandes naiva och skissartade teckningar signerade Hiorthøy. Och det är lika vackert på skiva som på papper.
Jozef Van Wissem: Ex patris (Important)
Lutavirtuosen Jozef Van Wissem är tillbaka med nytt album. Han bjuder på vackra och sakrala solokompositioner som rör sig i ett cirkulärt och repetativt universum. Det är spänningslösande musik som fungerar perfekt för att glömma den trista vintern som lägrat landet.
John Edwards & Chris Corsano: TSKTSKING (Dancing wayang)
Duoskiva med två extremt skickliga musiker, Chris Corsano och John Edwards. Med den duosättningen är det lätta att tro att musiken blir extrovert och explosiv. Men så är inte fallet utan det handlar snarare om det motsatta, där de båda följer varandra på ett subtilt och melodiskt sätt.
Mattias Jonsson tipsar:
Steeleye Span: Hark! The Village Wait (Sanctuary)
Det klassiska folkrockbandets debutalbum från 1970. Känslofylld och svängig musik av bästa märke. Trots rötterna i folkmusikmyllan pekar stämningarna också mot samtida sinnesutvidgande band i San Francisco och New York.
Div artister: Quit Having Fun (Boring Machines)
Intressant samling som spänner över flera såväl experimentella som geografiska områden. Ambient, knaster, avantpop och drillborrsoväsen från en lång rad artister som man aldrig hört talats om.
Trummor & Orgel: Visions (Cosmos)
Ny skiva med den självförklarande duon som skapar mycket utifrån en begränsad palett. Synnerligen suggestivt och melodiskt på sina ställen.
Leyland Kirby: Sadly, The Future Is No Longer What It Was (History
Always Favours The Winners)
Svävande, långsamt, drömskt. Leyland Kirby, som även gjort musik under namnet The Caretaker, fångar på tre cd-skivor in dystra och melankoliska stämningslägen. Ungefär fyra timmars musik kan vara krävande att mäkta med, men med tålamod finns många guldkorn att upptäcka.
Det postdigitala manifestet (Ink förlag)
Rasmus Fleischers fina och initierade bok om den situation som dagens musiklyssnare befinner sig i. Denna lysande samtidshistoria ger kanske inte ger svar på alla frågor men sätter ändå fingret på en rad viktiga faktorer som spelar in nu när den musikaliska världen är i förändring.
PM Jönsson tipsar:
Circulasione Totale Orchestra: Bandwidth (Rune Grammofon)
Lysande, manglande, oförutsägbar frijazztrippel med Frode Gjerstad i spetsen. Fjorton musiker - alltifrån Moha! och Marhaug till gamla rävar som Bobby Bradford och Louis Moholo-Moholo. Inspelat live på jazzfestivaler.
Hilo Superdrone: Dog of Mayhem (Sekt)
Den sista droneplattan säger skivbolaget. Nja, men Fredric Bergström och Tony Blomdahls tonsättarnoise visar var skåpet ska stå. Mäktigt.
Richard Youngs: Under Stellar Stream (Jagjaguwar)
Minimalistisk britfolk med en experimentell udd. Richard Youngs låter som ingen annan och nya skivan är bland det bästa jag hört honom göra.
Blandade Artister: Three Score & Ten. A Voice to the People (Topic)
Den brittiska folkmusikens flaggskepp Topic firar 70 år med en 8cd-box plus en fin bok. Arbetarmusik och pastorala hymner omvartannat. En kista av skitiga händer och guld.
Unthanks: Here´s the Tender Coming (RabbleRouser)
Finfin brittisk folk med såväl Wyatt-liknande arrangemang som en nyskapande enkelhet. Systrarna Unthanks röster kompletterar varandra och låtarna de vaskat fram stannar kvar.
Thomas Millroth tipsar:
Lotte Anker, Craig Taborn, Gerald Cleaver: Floating Islands (ILK 162 CD)
Ett jazzljudäventyr som bevisar firjazzens livskraft genom Lotte Ankers unika personlighet. Häftigare saxofonspel får man leta länge efter.
Roscoe Mitchell, David Wessel: Conatact 2009 (Rogueart ROG 023)
Pretentiöst? Kanske, men ibland är det skönt med någon som bara kokar soppa på sina gamla lagrar. Mitchell spelar underbart med mottot "safety on board".
Edda Magnason (Caprice CAP 21812)
Jazz parad med pop och en av Nordens unikaste röster + glimrande pianospel ger musik som sitter som mattejp efter första lyssningen.
Narthex: Formnction (Potlatch P 209)
Fluxus lever - eller vem det nu är!? Marc Baron och Loic Blairon har i alla fall skapat härlig konceptuell minimalism fylld av störande ljud och tystnader; årets julklapp!
John Butcher Group: somethingtobesaid (Weight of Wax WOW 02)
Tillsammans med dieb13, Thomas Lehn, gamle kompisen Chris Burn och litet mer elektronik skapar ständigt nyfikne Butcher flödande impro.
Tobias Norström tipsar
Akira Kosemura – Polaroid Piano (Someone Good)
Japanska Akira Kosemura bjuder här på ett något avvikande bidrag till en annan huvudsakligen elektroniskt tonad reportoar. Nostalgiskt laddade pianotslingor (med betoning på slingor då det här rör sig om kortare stycken, runt en till två minuter) mot en fond av diverse fältinspelningar – av barn, fåglar etc. – bildar här en fascinerande tillika ljuv liten bagatell.
Black To Comm – Alphabet (Type)
Tyska Marc Richter har med romantiska tongångar lyckats skapa ett mångfacetterat och vackert album. Ett av höstens mörkaste och bästa skivsläpp i ambientgenren.
Edward Williams – Life On Earth (Trunk)
Tack vare hjälten Johnny Trunk finns nu soundtracket till BBC:s episka evolutionsserie Life On Earth äntligen tillgängligt. Musik har aldrig ackompanjerat protodjur och encelliga organismer på ett mer träffsäkert, subtilt och förunderligt vis.
Elm – Nemcatacoa (Digitalis)
Mer mörker kommer med Jon Porras soloprojekt. I en blandning av folk, shoegaze och framförallt drones skapas här en till synes outgrundlig svärta i bästa möjliga bemärkelse.
Le Lendemain – Fires (Home Normal)
Svenska Library Tapes har här muterats i en ny, förtjusande, riktning. David Wenngren har med Danny Norbury, vilken tidigare lagt stråkar på Library Tapes alster, här lagt tonvikten på ett mer renodlat postklassiskt sound.
Magnus Nygren tipsar:
King Crimson: In the Court of the Crimson King (DGM)
King Crimsons debutskiva från 1969 är fortfarande fullt livskraftig! Nu i ny tappning som dubbelalbum med ny mix av Robert Fripp och Steven Wilson. Dessutom en ljud-dvd med flera olika albummixar. Filmupptagningen från Hyde Park 1969 finns med, för första gången med synkat originalljud.
September Collective: Always Breathing Monster (Mosz)
Ny skiva, den tredje, med denna underbara grupp med Barbara Morgenstern, Stefan Schneider och Paul Wirkus. Här har de arbetat med midifierade kyrkorglar inspelade i Johanneskyrkan i Düsseldorf. Annorlunda och kanonbra.
Lotte Anker/Craig Taborn/Gerald Cleaver: Floating Islands (Ilk)
Galet bra skiva från denna trio. Lotte Anker och kompani gör att man inte tappar hoppet om frijazzen. Danska bolaget Ilk blir bara bättre och bättre.
Radian: Chimeric (Thrill Jockey)
Österrikiska Radian skapar nya fält för sin postrock. Väcker liv i Steve Albini, Slint och Gastr del Sol och gör det på sitt eget sätt. Med sitt exakta och sparsmakade spel är Martin Brandlmayr en av de intressantaste trumslagarna av idag.
Altsaxofonister i frijazzens 60-tal (och lite 70-tal)
Marion Brown, John Tchicai, Noah Howard, Jimmy Lyons, Sonny Simmons. Alla är de lysande altsaxofonister inom frijazzen och drar åt det melodiska. Altsaxen är inte lika macho som tenoren och inte lika sofistikerad som sopranen, men balanserar fint mellan det sublima och råa.
Johan Redin tipsar:
Lisa Ullén / David Linnros: LUDL (Disorder)
Förklädd som en oansenlig CD-r skiva döljer sig en av årets starkaste Skandinaviska improvisationsplattor. En exceptionell uppvisning i konsten att frambringa och sätta samman musikaliska perceptioner.
Michael Maierhof: Collection 1 (Durian/Stock 11)
Vansinnigt intressant djupdykning i det musikaliska materialets sonora möjligheter där akustiska instrument blir till en elektronisk ljudvärld.
Circulasione Totale Orchestra: Bandwidth (Rune Grammofon)
En trippel CD som dokumenterar tre jämna matcher mellan jazzen och richterskalan. En storslagen urladdning som håller hela vägen.
Hector Berlioz: Les nuits d’été, op. 7 (Deutsche Grammofon)
Det finns ett före och efter Berlioz. Kiri Te Kanawa får mig att nollställa alla meningar om den mänskliga rösten.
Gérard Pesson: Aggravations et final (Aeon)
Fascinerande kompositör som låter litterära formspråk flyta över i musik, utan att bli bilder eller berättande. Resultatet är abstrakta valser, hickande pianon, musik som väderlek osv.
Sven Rånlund tipsar:
Ben Frost: By The Throat (Bedroom Community)
En topp-fem med bara elektronik. Ben Frosts återkomst efter den svarta debuten är kusligt mörk och skön. Dystopisk electronica som faktiskt griper om strupen.
Monolake: Silence (Imbalance)
Vad Aphex Twin var för 90-talets sovrumstechnoister är Robert Henkes Monolake för 00-talets mobila folkmusikrörelse. Sympatiskt nog är Silence gjord i strid med den fläskiga trenden att komprimera ljudet till max, vilket lämnar luft att dansa till. Det gör man gärna, stillsamt.
Ombudsman: And His Father Was A Great Machine (Mareld)
Om Rasmus Borgström vet jag inte ett smack eller om han är ombudsman för nån mer än sig själv. I vart fall har han gjort en platta med knascooljazzig, fulsnygg Kim Hiorthøy-rastlös electronica, själsligt kluven mellan barnkammaren och soptippen.
To Rococo Rot: To Rococo Rot (Kitty-Yo)
SOM:s nyligen påbörjade artikelserie om TRR påminner mig om att man aldrig vet vilken ny musik som kommer att åldras med värdighet. Debuten från 1996 gör det. Nu får man faktiskt kalla den en klassiker.
Woodchucker/Jonathan Nästesjö: Leaves never leave (Walk Through)
Jönköpings Jonathan Nästesjö gör drömsömnig elektronisk musik med lite sång, lite gitarr och massor av puttriga, dråniga, sprakiga ljud. Inte ljusår Greg Davis och Sebastien Roux, som för övrigt krediteras för en fri tolkning. Hemtamt, vackert, njutbart.
November 2009.
Jens Holmberg tipsar:
Ben Frost – By the throat (Bedroom Community)
Reykjavikbaserade australiensaren Ben Frost har gjort en sprakande uppföljaren till den hyllade Theory of machines. Mörk elektronisk musik som lämnar en klaustrofobisk eftersmak.
Majeure – Timespan (Temporary Residence)
Majeure är Zombi-trummisen A.E Paterras alterego där de musikaliska uttrycken rör sig mellan Blade Runner-doftande moogutflykter och minimal sci-fi-disko.
Ramleh – Be Careful What You Wish For (Sympathy for the Record Industry)
Gary Mundys noiserocktrio Ramlehs sista och mest profilerade skiva, med stora ljudväggar byggda av gitarrdrone, motoriska trummor och mantrasång.
Atlas Sound – Logos (4AD/Playground)
Introvert och skev indiepopmagi från Deerhuntersångaren Bradford James Cox. Som extra socker på kakan finns Panda Bear (Noah Lennox) och Stereolab-sångerskan Laetitia Sadier på gästlistan.
Larry Rice – Here´s Sunshine (Blackbeat Records)
Skön söndagspsykedelia med den oförskämt bortglömde singer-songwritern Larry Rice. Håll utkik efter hans LP som återutges på Time-Lag Records framgent.
PM Jönsson tipsar:
Freedom, Rhythm & Sound (Soul Jazz/BAM)
Fantastisk bok som via skivomslag lyfter fram afro-amerikansk frijazz, afrojazz och d-i-y-jazz på skivbolag som Strata-East, India Navigation m.m. Och snart släpper Soul Jazz en dubbelsamling med samma namn!
Supersilent: 9 (Rune Grammofon/Border)
Supersilent som hammondtrio. Inga trummor. Ett nytt spännande kapitel i bandets makalösa katalog, mystiska ljudtunnlar att långsamt sugas in i.
Flaming Lips: Embryonic (Warner)
Oväntat stark skiva från Oklahoma-flummarna. De jammar, skitar ner popsymfonierna, och har inte varit så här intressanta på många, många år.
Lightning Bolt: Earthly Delights (Load)
Puuuuh. Galet tempo. Stenhårt. Precis som väntat, alltså. Men få band kan göra mig lika vild och knäpp. Ett unikt sound – fortfarande.
Mattias Alkberg: Nerverna (A West Side Fabrication/Border)
Gun Club, svensk schlagerpop, rockabilly, postpunk och indiepop vevas ihop på ett sätt som bara Mattias Alkberg klarar av.
Thomas Millroth tipsar:
Peter Brötzmann: A night in Sana´a (Arm)
Brötzmann tillsammans med Zerang och jemenitiska musiker ger melodierna överrumplande klang och grafisk skärpa som sällan förr.
Sven-Åke Johansson/Mikael Renkel: Kalte Welle 102, Dreizehn Fragmente, (Kning Disk)
Påminnelse 1: fjolårets vassaste musikskärvor. Slagverk och gitarr i minimalistisk tryckkokare.
Andrea Ermke, Pike (Zarek)
Påminnelse 2: Berlins bäst bevarade hemlighet. Ur småljud trollar hon med mixerbord och dator fram en värld så fysisk att det kliar på hela kroppen.
Anna Eriksson: Moose Imitating Moss (CY Contemporary)
Sju komponerade karaktärsstycken tolkade av ilande, skärande, lyhörda musiker. Emma Nordlunds cello stannar i minnet.
Nina de Heney/Lisa Ullén: Carve (LJ Records)
Äkta akustisk handpåläggning funkar alltid! Fet spänstig bas mot kärvt klingande piano ger dansanta känslor och agiterade sinnen.
Magnus Nygren tipsar:
Mats Gustafsson: Mats G. Plays Albert A. (Qbico)
Underbar soloskiva av Mats Gustafsson. En hemkomst!
Anders Nilsson's Aorta Ensemble: s/t (Kopasetic)
Sjumannagrupp som spelar luftig och rytmisk frijazz. Skön 70-talskänsla mitt i det moderna soundet.
Marina Rosenfeld: Plastic Materials (Room40)
Turntablaren och New York-bon Marina Rosenfeld gör storverk på nya skivan. Blandar dokumentärkänsla med minimalism och egensinne.
Philip Jeck: Suite: Live in Liverpool (Touch)
Samma instrument som Marina Rosenfeld. Men den brittiske skivsnurraren Philip Jeck skapar en helt annan suggestiv musik. Fin skiva som är släppt enbart på vinyl.
Börje Fredriksson: s/t (EMI/Odeon)
En av de allra finaste saxofonisterna från svenskt 60-tal. Skönt egen ton mitt mellan tradition och fritt.
Johan Redin tipsar:
Huntsville: Konsert på Nya Perspektiv, Västerås 27/10-09
Fullkomligt enastående Lone Ranger-Improv uppblandad med manipulerad tablabox, banjo, elbas och driv! Michael Mann sliter sitt hår av förtvivlan.
Marino Formenti: Kurtágs Ghosts (Kairos)
Utan tvivel en av de viktigaste händelserna inom tjugohundratalets samtidsmusik hittills; intrikat, sublimt och helt enastående framfört. En komposition är spöket av en tolkning.
Vinko Globokar. Der Engel der Geschichte (Col Legno)
Enstöringen stör oss igen. Walter Benjamin står för dramaturgin, Globokar för akustisk dränering.
Gino Robair / Birgit Ulher: Blips and Ifs (Rastascan)
Lägg dig och sov i ett pannrum. Se till att sakta skrapa örat mot betongen. Hör du samtidigt en orre i närheten är du är farligt nära cutting edge-improv från Hamburg. Oemotståndligt outhärdligt.
Lisa Ullén / Nina de Heney: Carve (LJ-Records)
Två fundamentala musiker karvar djupt i tonkonsten. Denna dubbel-cd kommer vara lika viktig för den svenska jazzens historieskrivning som Erik XIV:s ärtsoppa.
Sven Rånlund tipsar:
Ben Frost: By the throat (Bedroom Community)
Lysande uppföljare till den märkvädiga Theory of Machines. Pampig electronica av ett fylligare slag än Murcofs.
Supersilent: 9 (Rune Grammofon)
Supersilent har förlorat sin trummis och vunnit en ny identitet som improviserande Hammondorgeltrio. Riskabelt och väldigt bra.
Mika Vainio: Black Telephone of Matter (Touch)
Nyanserat som alltid gör Mika Vainio något stort av små beståndsdelar. Här gnistrar svärtan av mörka stämningar och ljud.
Hilo Superdrone: Dogs of Mayhem (Sekt Records)
Väldigt mycket go' noise blev det när Fredric Bergström och Tony Blomdahl tog vevlira, gitarr, laptops och annat in i studion. Ett spår, knappt 40 minuter. Blunda, vakna, nyopererad.
Colin McLean & Andy Moor: Everything But The Beginning (Unsounds)
Improviserad musik till improviserad dans med liveelektronik och Andy Moor (från The Ex) på omisskännligt trillande elgitarr. Ett spännande möte, levande och lyhört.
September/oktober 2009.
Mats Gustafsson tipsar:
Pefkin: Zuganruhe (Sound & Fury)
En kantstött tallrik fylld till bredden med folkexperimentalism och undervattensceremonier.
Locrian: Drenched Lands (Small Doses/At War With False Noise)
Sällan har feedbackaggressivitet låtit så här atmosfäriskt, melodiskt och till och med melankoliskt.
Renderers: Monsters and Miasmas (Last Visible Dog)
Folkinspirerat, hypnotiskt gitarrmörker sett från någon av dem som utan att göra något större väsen av sig hamnat lite vid sidan om.
Sophie Cooper & Ben Nash: Alchemy (Blackest Rainbow/Recollections of Knulp)
Österländsk minimalism möter drömsk gitarrmonotoni någonstans på den brittiska landsbygden.
Eyes Like Saucers: Parmalee, Tribute to A Dog (Ikuisuus/Rural Faune)
Primitiva harmoniumväggar som med känslosamhet tränger sig på.
Jens Holmberg tipsar:
Silberbart - 4 Times Sound Razing (Philips )
NWW-listad tysk krautrock med tunga sabbathgitarrer och psykedeliska dimensioner.
Six Organs of Admittance - Luminous Night (Drag City)
Ännu ett strålande Ben Chasney-album med inspirerande psych-folk. Här får han dessutom hjälp av violinisten Eyvind Kang and flöjtisten Hans Teube.
Sand - Golem (Delta Acustic)
Ett kosmiskt krautrockmonster. David Tibet ”hittade” skivan hemma hos Steven Stapleton och gav den nytt liv på sitt egna bolag.
Debris – Static Disposal (Anopheles)
Frenetisk dada-punk från Oakland. En fantastiska skiva från 1976 som går hos alla som redan diggar Chrome.
Chêne Noir - Chant pour le delta et la lune (Chêne Noir 1)
Gerard Gelas teaterband som experimenterar med afrikanska rytmer, frijazz och progressiv rock för att lösgöra människans fulla
potential.
Mattias Jonsson tipsar:
Mount Eerie: Wind's Poem (P. W. Elverum & Sun)
Riktigt skitiga doom-gitarrväggar kombinerat med melodiöst vemod som berör.
Liminals: Hearthand (Friendly Noise)
Elektronisk dansmusik för en lyssnande publik. Skön autobahn-känsla, sliriga dubeffekter.
David Sylvian: Manafon (SamadhiSound)
Starkare och jämnare än Blemish. Spännande koncept som lyckas.
Robert Hampson: Vectors (Touch)
Konkreta ljud, abstrakta former - låter fint i hörlurar.
Brian Eno: Music For Airports (EG)
Klassiker som alltid är lysande jämförelsematerial när man lyssnar på hur dagens ambient-artister tar sig an denna rumsliga genre.
PM Jönsson tipsar:
Eliane Radigue: Trilogi de la Mort (XI/The Orchard)
Analog minimalism som tränger djupt ner i livet och döden. Ett mästerverk.
David Sylvian: Manafon (Samadhi Sound)
Subtila möten mellan poetiska texter och tyst improvisation. David Sylvian har aldrig varit mer angelägen.
Sun Araw: Heavy Deeds (Not Not Fun)
Flumadelica från Los Angeles. Det svänger som tusan i dimman.
Jim O'Rourke: The Visitor (Drag City)
Renässansmannen målar ånyo upp ett landskap att försvinna in i.
Susanna & The Magical Orchestra: 3 (Rune Grammofon)
Intim retrofuturism som plockar upp Roy Harper och Rush och skapar egna, starka sånger, med sång, elektronik och sparsmakade, träffsäkra arrangemang.
Thomas Millroth tipsar:
Burkhard Beins: Structural Drift (Künstlerhäuser Worpswede)
Beins bygger inte bara klanger på trummorna. Med hjälp av olika källor som cittra, analog synt, stenar och andra smågrejer målar han upp tre mäktiga kompositioner.
Keiki Midorikawa: Complete Grüne Revolution (Doubt music)
Basisten/cellisten Midorikawa tillsammans med Masahiko Togashi, dr, Masayuki Takayanagi, gitarr, Masahiko Sato, p. En livekonsert med legendariska japanska friformmusiker anno 1976.
Nina de Heney: 2009 (SubBau Editions)
Solobas. Ett akustiskt instrument och en interpret med total känsla för rytmens sensuella verkan också i extrema lägen.
Masayuki Takayanagi: The Complete Works of Jojo – Action direct 1 (DVD)
Konsertinspelningar från 1990 med den japanske gitarristen och friformpionjären, som lägger gitarren på bordet och bearbetar den elektroniskt. Skulle varit lika enastående i dag.
Ziad Nawal presents: The Ruptured Sessions vol 1 (Tunefork)
Libanesisk noise, rock och annat medryckande oväsen med bland annat Charbel Haber och The Incompetents inspelade i Radio Libanons studio tidigare i år.
Johan Redin tipsar:
Bertrand Gauguet / Franz Hautzinger / Thomas Lehn ”Close Up” (Monotype)
Tät och disig improvisationsmusik med en elektronisk syresättning på 100 procent. En formidabel uppvisning i abstraktionens konsthantverk.
Salvatore Sciarrino: Esplorazione del bianco (Stradivarius)
Mästarstycken framförda av ensemblen Alter Ego som talar flytande med modern improvisationsmusik. Enastående musik som samtidigt är ett aerobicspass för ambitiösa öron.
Mathias Spahlinger: Musica Impura (Accord)
Musik helt och hållet skildrad från dess insida. Musik som om musik aldrig har funnits. Spahlingers kompositioner är ruiner redan till sin begynnelse.
Helmut Lachenmann: Guero – Pression – Gran Torso (Edition RZ)
Kastrerade instrument och en gigantisk injektion dyslexi i den västerländska musikens språkcentrum. Förövare: Lachenmann.
Empire Centrafricain: Musique Gbáyá/Chants à penser (Ocora)
Här finns de ursprungliga arkitekterna bakom minimalismen à la Reichs ”Drumming”. The real thing, fast nu på tumpianon.
Sven Rånlund tipsar:
Colin McLean & Andy Moor: Everything But The Beginning (Unsounds)
Gitarristen Moor från The Ex har gjort musik för dans med McLean på liveelektronik. Lågmält och spänningsfyllt musik jag lyssnar till intensivt.
Bear Quartet: 89 (Adrian Recordings)
Lulebandet i förskingring har samlat sig till sin märkligaste och mest tillgängliga platta på länge. Chorus på gitarr och 80-talssound – äckligt rätt.
David Sylvian: Manafon (Samadhi Sound)
Okej, det blev inte en skiva med Sylvian i genuint improviserad långdans med frijazzeliten. Men visst bryter han mark mellan genrer som sällan möts – om än inte i den utsträckning jag hoppades.
Fire: You Liked Me Five Minutes Ago (Rune Grammofon)
Johan Berthling, Mats Gustafsson och Andreas Werlins powertrio osar mer bränd elektronik än spända frijazzmuskler. Och så skönt med melodier (det trodde jag inte jag skulle skriva).
Anna Eriksson: Moose imitating moss (C-Y Contemporary)
Jävig i kubik, men det är en finfin porträttskiva med Anna Erikssons musik som framförs av den svenska gitarreliten (Mats Bergström, Patrik Karlsson, Georg Gulyas) och tvenne dundercellister (Emma Nordlund, Christian Berg).
