2011: Per-Åke Holmlander

2011: Per-Åke Holmlander

Per-Åke Holmlander med Peter Brötzmann Tentet på festivalen i Wels i november i år. Foto: Lars Jönsson

2011: Per-Åke Holmlander

Publicerad: fre, 2011-12-16 11:24

2011 – ALLT VAR SOM VANLIGT – ”VANLIGT” ÄR FANTASTISKT.

Kombinationerna, sammanhangen, människorna, kryddningen, tillbehören, spelställena, kläderna, ungdomarna, datorerna, kopiorna, apparna, ljuden, publiken, misstagen…är – nya.

Råvarorna, gaget, gnället, lyckan, ljudet, musiken, publiken, logerna, svårigheterna, möjligheterna, arrangörerna, producenterna, upprepningen, misstagen, smärtan…är som – vanligt.

MUSIKEN BESTÅR MEN FÖREMÅLEN SKIFTAR.

Decemberfunderingar

Antenna projektet – jag är själv med på ett ”litetlitet” hörn – inget fel med en jazzantenn och på grupperna. Men vart tog den ”litelite” friare improvisationen vägen…???…tråkigt.

”Jag tror på ljud. Jag är akustiker”

Oavsett genre. Varför verkar så många musiker nöjda med att försöka lösa sitt eget korsord – spela rätt, göra rätt, vara rätt, låta rätt, tycka rätt – istället för att titta upp och berätta för oss. Hur det går??? Eller inte går!!

Callender, Draper, Johnson, Daley, Stewart, Godard – och då är nästan alla nämnda – hm…

Jag är ett riktigt proffs. Jag låter alltid alla känna sig väldigt fyndiga och påhittiga när dom säger – ”Har du aldrig funderat på piccolaflöjt…”

På Glenn Miller Café i Stockholm används Stockholms Stads kulturstöd till att betala musikernas ”fria” mat – enligt tidningen Symfoni – vad händer om man avstår maten…sic.

Parti&Minut !!!

Vart kommer alla dessa gymnasieekonomer ifrån som vill att alla ska vara ”fria” företagare och ta betalt på faktura…???…dom är nog mina gamla kompisars småsyskon kanske.

Tuba, Cimbasso och resväska i rusningstrafik. Tubor är hårda. Människor är mjuka.

Varför behandlas - musik - så styvmoderligt i våra stora medier. Det ges ut minst 4-5 skivor i veckan med improvisationsmusik i Sverige. Hur många skrivs det om och hur många recenseras. Samtidigt som man recenserar minsta källarteatergrupp och oöversatta franska filosofer. När fick vi veta något nytt om musik i TV…???…radion försöker lite ivarjefall…!!!

”Musiken räddade mig från idrotten”

Carl Gustaf tog mig i hand och frågade hur det kunde komma sig att jag spelar tuba – ”Tja, det är väl som att vara kung kanske. Someone has to do it” – svarade jag.

23/11 - Stockholm - 190:- på dörren…sic.

Ytterst märkligt att t.ex. Mats Gustafsson är nästan osynlig i stora vanliga kultursverige – Tall Poppy Syndrome // Åhh Jante å jag, åhh Jante å jag… - stora vanliga kultursverige fattar nog inte. Nordiska Rådets Musikpris!!! Varför är dom inte nyfikna??? Sorgligt.

Jag känner mig som en – kulturhumla – jag kan visst inte finnas men finns likväl.

Slutligen - en liten musikalisk egohälsning - och ett Gott Nytt 2012 på era alla.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry