2011: Håkan Lidbo

2011: Håkan Lidbo

2011: Håkan Lidbo

Publicerad: mån, 2011-12-12 11:26

2011 var året då jag började bli otålig. Att utvecklingen går för långsamt. Jag väntar fortfarande på att musiken ska bli något annat. Någonting mer än musik. Som i Hermann Hesses science fiction-roman Glaspärlespelet. Där spelar något slags superintelligent prästerskap ett märkligt spel som inkluderar vetenskap, konst och musik. Spelarna associerar och flyttar runt begrepp mellan konstarter och vetenskapsdiscipliner på något vis. Jag fattade aldrig hur Hesse menade att spelet funkade, men det är ju inte mindre fascinerande för det.

Men musik är fortfarande, år 2011, oftast en digital ljudfil som man sitter ner och lyssnar på, eller hoppar till på dansgolvet.

Visst har det hänt mycket rent tekniskt. Om jag, när jag köpte min Walkman typ 1981, fick veta att jag en dag skulle ha en iPhone 4 med iTunes, Appstore, Spotify, Wimp, Pandora, Soundhound o.s.v. Det kunde jag inte ens föreställa mig. Och vad kommer jag ha år 2041?

I år har det ju släppts en massa bra musik på skiva och ljudfil som är väldigt modern och radikal. 2011 har varit ett bra år men var är musiken som är på ett helt nytt sätt? När kan jag få spela glaspärlespelet?

Tristan Perish är en ljudkonstnär, medlem i lödkolvsimprovisationsgruppen Loud Objects. Han släppte den underbara CD:n 1-Bit Symphony. Förpackad i en vanlig CD case köper man själva kretsen som genererar musiken. Med batteri, hörlursutgång och volymreglage är det här också ett fint exempel på hur musiken kan förpackas. CD:n blir musikinstrumentet.

Joel Brindefalks självgenererande system morphony.com släpptes visserligen inte i år men den står hela tiden och genererar musik online och är därför alltid aktuell. En fantastisk och hela tiden föränderlig online elektroakustisk komposition som bara pågår.

På Voltfestivalen ställde Cornelia Sojdelius ut ”Mindy”, en slags musik- och videoskulptur där besökaren styr parametrar i musiken med sina egna tankar.

Själv har jag under året bl.a. arbetat med musikspelet Xoiiox. En slags blandning mellan en sequencer, synt och schack. Plattformen är iPad och spelarna flyttar pjäser med olika egenskaper, värde och ljud - på ett bräde som genenerar musik. En smart spelstrategi skapar bra musik. Ett spel som in i det sista skulle hinna bli färdigt att släppas på App Store innan årets slut. Men nu blir det nog släpp 2012 i stället.

Men mest inspirerande har varit Björks Biophilia, inte bara för att det är den bästa skivan på länge från henne, utan för att den även släppts som en knäckande ambitiös iPad app. Albumet är ett slags skal i form av en slags galax där varje låt är ett solsystem. Och varje låt är ett eget användarstyrt ljud- och grafikspel som knyter ihop temat med livet och universum på ett mycket vackert sätt.

För första gången känns det nästan som i Hermann Hesses bok. Spel, musik, bildkonst, och vetenskap dansar ihop.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry