2015: Bengt Berger

2015: Bengt Berger

Bengt Berger i Indien för 50 år sedan.

2015: Bengt Berger

Publicerad: mån, 2015-12-14 11:06

För precis 100 år sedan föddes Pandit Taranath Rama Rao i Mangalore på den indiska västkusten. I mitten av förra århundradet spelade han med alla de främsta sångarna och solisterna inom den nordindiska musiken. Hans kunskapstörst var stor och han studerade för ett antal av de främsta slagverkarna inom de olika Hindustani-traditionerna och kom slutligen att som sin huvudguru ha Ustad Shamsuddin Khan.

För precis 50 år sedan åkte jag mitt emot en indisk arkitekturstudent vid namn Pertev Tunaseli i Stockholms tunnelbana. Han hade en LP i famnen och vi började samtala och han berättade att skivan innehöll klassisk indisk musik. Det väckte min nyfikenhet och han lånade mig sin skiva. Jag kom hem, satte på skivan och blev sittande i tjugo minuter med hängande haka. Aldrig hade jag hört något som detta, trumspel som detta, fanns det? Melodierna var underbara, improviserandet från sitaren och samspelet var utomjordiskt. Denna musik var för mig.

Ravi Shankar och Chatur Lal var artisterna och denna skiva tillhör fortfarande mina största favoriter. Så jag bestämde mig för att åka till Indien och lära mig detta. För femtio år sedan kunde man lifta hela vägen genom Iran, Afghanistan och Pakistan, det tog väl en månad. Men när jag kom fram visste jag inte något mer än dessa två namn och de stod inte i Bombays telefonkatalog. Det måste finnas musiker på radiostationen tänkte jag och väl där träffade jag så småningom den förnämliga sitar- och surbaharspelaren Chandrashekar Naringrekar som visste precis vart jag skulle vända mig. Dagen därpå tog han mig med till Sonawala Building i Tardeo

När vi gick uppför trapporna hördes fantastiskt tabla spel och i en mycket liten lägenhet satt Pandit Taranath vid ett harmonium framför en cirkel av tablaelever. Han spelade och reciterade fantastiska kompositioner och undervisade eleverna i farten. Till min förvåning var de ”tablamästare” jag hört utifrån barn mellan fem och tolv år! I fyra månader var jag där, satt med i cirkeln, ackompanjerade och fick lektioner varje förmiddag och varje kväll, det var på kvällen som de lite äldre eleverna var där och då fick man höra ett makalöst musicerande av Dr. Muthe, Sadanand Naimpalli, Mohan Balvalli, Omkar Gulvadi och andra. Många av de jag mötte då är nu stora mästare i sin egen rätt.

En stor sak med hans undervisning var att man alltid var delaktig, det fanns alltid någon som kunde spela med i det jag övade på så man kunde höra vart man var på väg. Om det någon annan fick i läxa var för komplext kunde man alltid spela theka, kompet, och alltså vara en del av musikflödet. Hela tiden kunde man höra och lära från dem som var mer avancerade (i mitt fall, alla).

Efter den tiden reste jag hem och började samla pengar för att kunna åka tillbaka för en längre tids studier, men detta var mitt första möte med min tablaguru.

Precis i år firas Pandit Taranath’s 100 år med konserter under hela året, från januari 2015 till januari 2016. I oktober kunde jag ta med mina kamrater i Berger Knutsson Spering-trion för några veckor med konserter i Pandit Taranath’s födelsestad Mangalore och på andra ställen på västkusten. Vi reste i sällskap med många gurubhais och hade en underbar tid fylld av musik, samtal och umgänge. De där pojkarna som ännu inte nått tonåren var nu gubbar och av oss alla var faktiskt jag den äldste.

I januari avslutas hyllningsåret för vår guru Pandit Taranath i Bombay, den stad där han bodde under merparten av sitt liv, och vid dessa de sista konserterna innan han skulle fyllt 101 har jag lyckan att få med mig hela mitt band Beches Brew för att lämna ännu ett bidrag till firandet av vår store mästare.

6 december 2015

Bengt Berger

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry