Månadens trippel

Månadens trippel

Månadens omslag: Bo Wärmell / Bertil Lövgren: Blue Train / Rue Chaptal. Foto: Bo Trenter. Tack till Per Melcherson för omslagsscannen.

Månadens trippel

Publicerad: tors, 2015-12-03 18:38

Varje månad väljer Soundofmusics skribenter ut tre skivor som förtjänar att lyftas fram: Månadens omslag, Månadens klassiker och Månadens nykomling.

Av: Joacim Nyberg

Detta omslag är min absoluta favorit, alla kategorier. Bo Trenters foto är helt magiskt. Titta på Bertil Lövgren! Det skrattet kan man inte värja sig mot. Bo Wärmell ser härligt finurlig ut och jag kan aldrig sluta undra vad som sagts precis innan detta foto togs. Vilken feeling! Sedan att denna EP är ett av de mest eftertraktade samlarobjekten som skapats i detta avlånga land är en bonus. Men ännu större är musiken. Ojojoj, Bo Wärmell spelar "Blue Train", någon i publiken skriker "blow your horn!" och Wärmell lyder. Han blåser linjer som förtäljer om stark historisk förankring men som blickar mot nya horisonter. Och hans sköra ton som hela tiden riskerar att spricka... Musik att dö för. Löfgrens insats på "Rue Chaptal" är även den häpnadsväckande. Vilken säkerhet, vilken ton, vilket flöde! Jag hade äran att träffa Lövgren häromsistens, en mycket ödmjuk och vänlig människa. Denna EP har en speciell plats i mitt hjärta och omslaget får mig alltid att le. Inspelad 1962 och släppt i en liten upplaga på Bengt Nordströms privata bolag Jazz Records.


abe

Månadens klassiker

Abe Kaoru: Mort à Crédit
Bolag: ALM Records

Abe Kaoru är en av mina husgudar. Han var en av fanbärarna inom japansk frijazz men levde hårt och dog ung. Han hann dock göra ett stort avtryck i improvärlden och ses idag som en legend. Hans saxofonspel är ett av de hårdaste, intensivaste och innerligaste någonsin och den känsla med vilken han spelar berör på alla sätt. Abe låter absolut bäst solo, särskilt på altsaxofon och hans musik är full av motstånd och jävlaranamma men även melodik och skörhet. Mort à Crédit (efter Célines bok med samma titel) är mitt favoritalbum av och med Abe (den heliga samlar-Graal Winter 1972 ligger visserligen inte långt efter...) och detta är en skiva som man bara måste höra om man är det minsta intresserad av improviserad musik. Släpptes 1976 på ALM, återutgavs på LP 1983 och CD 1995 på samma bolag.


novello

Månadens nykomling

Alberto Novello: Le Retour des Oiseaux
Bolag: Bowindo

Månadens nykomling blev även månadens överraskning. Alberto Novello var ett helt nytt namn för mig och hans musik gjorde mig ställd. Jag har svårt att beskriva vad jag hör på skivan Le Retour Des Oiseaux, det är en underlig blandning av elektroakustisk musik, nutida, ambient, techno, Messiaensk kosmologi med mera. De olika spåren kopplas ihop på märkliga sätt och man kastas hit och dit som lyssnare. Novello gör precis som han vill och struntar blankt i regler och vedertagna grepp. Det kan låta osammanhållet men det är det inte, det är något helt eget. Novello är en musiker som följer sin känsla och skapar något genuint och annorlunda, en skiva som verkligen får igång tankarna. Släppt på LP på Bowindo.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry