Debut från blomstrande Silence Blossoms

Debut från blomstrande Silence Blossoms

Hanna Olivegren i Silence Blossoms.

Debut från blomstrande Silence Blossoms

Publicerad: fre, 2014-08-29 14:40

Det är inte alltid tystnaden som blomstrar hos brittisk-svenska Silence Blossoms. Men namnet ringar ändå in musikens stämning. Nu kommer de med debuten där de blandar poesi, starka melodier influerade av brittisk folkmusik med lågmäld men oborstad noise och improvisation. Soundofmusic har intervjuat sångerskan Hanna Olivegren.

Av: Magnus Nygren

November 2012. Trion Silence Blossoms åker till Peak District utanför Manchester för att spela in sin första skiva. Det som nu har blivit deras självbetitlade debut vilken gavs ut tidigare i somras. I bandet finns saxofonisten, låtskrivaren med mera Sam Andreae, basisten med mera Gus Loxbo och Hanna Olivegren på sång och ljudskapande. Med sig har de ljudteknikern Ben Cottrell.

– Vi hyrde ett hus, ett litet gammalt stall, och åkte dit med utrustning och tekniker. Det var ett väldigt bra sätt att göra skivan på. I det otroligt vackra engelska landskapet med kullar och får, och att bara få vara där i den lilla stugan tillsammans. Vi hade massa frihet att låta fantasin vandra fritt och vi använde alla rummen. På något spår gjorde vi ett beat i köket och använde massa köksutrustning. Det blev en helt annan frihet än vad jag ibland kan uppleva när man tidsbegränsat spelar in i en studio, säger Hanna Olivegren när jag träffar henne i en helt annan miljö, ett kafé på Götgatan i Stockholm.

Att hon är nöjd med resultatet råder det ingen tvekan om.

– Det är verkligen en speciell skiva, det är som en bok med olika ljudbilder. Känns jättekul. Vi har samarbetat väldigt tätt med konstnären Angela Guyton (som gjort omslaget). Hon började göra våra affischer när vi skulle på turné för tre år sedan. Hon är som en medlem i gruppen och har verkligen illustrerat musiken fint.

Musikaliskt lyckas Silence Blossoms få in många olika uttryck. Det finns jazz, rock, singersongwriter, improvisationsmusik, noise. Men det är framfört i en lågmäld tappning. Men på skivan, jämfört med tidigare livespelningar och kassetten de tidigare gett ut, är den sträva elektroniska ljudbilden nedtonad och de starka melodierna framlyftna. Det finns dessutom en stor influens från brittisk folktradition, framförallt genom Sam Andreae.

– Vi vill få fram låtarna tydligt på den här skivan, ha en tydlighet i formen även om det är improvisation där emellan. När vi spelar live så bestämmer vi låtarna, sedan så kastas det ibland om mitt upp i alltihop. Men det känns ändå som att låtarna är vårt skelett. När vi repar inför spelningar brukar vi bara improvisera.

Vad gäller den brittiska folktraditionen tycker Hanna Olivegren att den är tydlig i melodierna Sam Andreae skriver.

– Sam är ju klassiskt skolad, inte inom folkmusik men han har väldigt tydliga melodier i sig. Det märks när han skriver musik, och jag gillar det. Jag gillar sådana melodier. Vi har börjat sjunga mycket mer stämmor. Alla i Silence Blossoms gillar att sjunga. Sam har ju en hög falsett och jag har ganska brett register och kan sjunga mörkt. Rösterna smälter ihop. Och Gus har också fantastisk röst. Det där ska vi utforska mer. Och sedan vill vi nog ha med lite trummor också.

Silence Blossoms startade 2010 när Sam Andreae från Manchester läste ett halvår på Musikhögskolan i Stockholm. Där träffar han bland andra Gus Loxbo och Hanna Olivegren. Olivegren berättar hur Sam Andreae hade börjat skriva låtar till poesi han hade läst och hur han ville starta ett band.

– Han såg att vissa dikter hade en tydlig melodi, frasering och rytm och började skriva musik till dem. Vi började leka med hans kompositioner, jag och han först, sedan tog vi in Gus och ett tag var Alexander Zethson med. Men i början av 2012 blev vi en trio igen. Nu har Sam även skrivit texter själv. Tidigare var det mest texter av olika brittiska poeter, berättar Hanna Olivegren.

Den öppna synen på musik öppnar även risken för att man ska hamna mellan stolarna i de olika publikgrupperna. Så varifrån kommer Silence Blossoms publik?

– Det är lite roligt för det börjar verkligen bli blandat. Vissa som tycker om oss lyssnar inte annars på improvisationsmusik och noise. De tycker bara om vårt sound, våra låtar och stämmor. Andra tycker om allt ljud vi gemensamt skapar. Vi har på något sätt, utan att det känns krystat, fått in olika ingredienser i musiken. Sedan tror jag också att publiken kommer genom Sam. Han är rätt så etablerad i England, spelar i massa olika grupper och har varit med och startat Efpi Records – där vi har släppt skivan – med två av sina kompisar. Det har blivit ett ganska etablerat indie-bolag i Manchester som släpper mycket saker.

Hanna Olivegren har en gedigen musikalisk bakgrund. Hon växer upp i ett hem med mycket musik. Som treåring berättar hon att hon ska bli ”sjungerska och åka från planet till planet”. Det blev Adolf Fredrik, Södra Latin, Skurups folkhögskola där hon upptäckte hur man kan improvisera med rösten och sedan Musikhögskolan i Stockholm. Nu lyckas hon nästan leva på sin musik även om hon måste ”anpassa sin ekonomi” till detta, vilket innebär mycket Kajsa Warg-tänkande.

Vid sidan av Silence Blossoms spelar hon med amerikanska Zomes som gett ut album på bolaget Thrill Jockey men har också startat soloprojektet HOW, med namn efter hennes initialer: Hanna Olivegren Wessblad. Hon har även bandet Ridge som kom med ett digitalt album i början av året.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry