The Electrics på Hotel Hellsten

The Electrics på Hotel Hellsten

Publicerad: fre, 2013-10-04 08:06

The Electrics pendlar mellan svettig frijazz och ljudskapande stillestånd. Sture Ericson, Axel Dörner, Raymond Strid och Joe Williamson har hittat en ganska speciell plats inom den improviserade musiken, det visade de på konserten på Hotel Hellsten i Stockholm.

Konsert
Artist:
The Electrics
Plats:
Hotel Hellsten, Stockholm
Datum:
2013-10-03

Av: Magnus Nygren

När The Electrics börjar spela är det som att de formulerar en osäker klagan. Musiken balanserar, den väger åt olika håll och vet inte riktigt var den ska ta vägen. Plötsligt, ur undervegetationen, driver trumslagaren Raymond Strid och basisten Joe Williamson upp ett sanslöst groove. En fläskig frijazz tar form. Det är en ganska speciell sådan. Visst är det en gemensam musik de spelar, men ändå inte. Rytmsektionen ligger tätt, men trumpetaren Axel Dörner och saxofonisten Sture Ericson går helt olika vägar utan att tappa själva mötet. Ericson lever ut i snabba och starka melodiska figurer medan Dörner är mer markerande, med stötande klanger eller linjära sträck.

Det snabba rytmiska frifräset är dock bara en sida av The Electrics. Den andra handlar om rent ljudskapande. Rytmiken tappar sin form, med ”snuddande” rörelser vid instrumenten skapas istället en stillastående spänning. Det susar och väser i Dörners trumpet, diverse ting placeras i lurarna till Ericsons saxofoner vilket får soundet att vibrera och skorra. Olika lagringar öppnar upp för ingivelser, Joe Williamsons bas drar tillfälligtvis iväg i ett parallellt groove. Raymond Strid är på lekhumör. Med träblock, små cymbaler, olika trumstockar och klubbor är trumspelet i ständig rörelse, dynamiskt och lyhört så att man häpnar.

Men konserten är dessvärre inte helt problemfri. Under de ljudskapande delarna får jag flera gånger känslan av att här har vi ju redan varit, det här har vi redan hört. Visst kunde några detaljer låta annorlunda, men det övergripande soundet blev ibland för enahanda, jag tappade koncentrationen. Lite smolk i bägaren under en i övrigt mycket trevlig kväll.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry