Neposlušno-festivalen 2015

Neposlušno-festivalen 2015

Efter Jasna Veličkovićs konsert ville många veta mer om hennes magnetinstrument velicon. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Veliconen består av resonanslådor av metall plus magneter tillverkade av neodymium och ferriter. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Jasna Veličković knäpper till den översta magneten så kraftigt att den är på väg att lossna från den undre magneten, och då uppstår en kraftig, hörbar vibration. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Stundtals gick Jasna Veličković loss med en intensiv inlevelse och energi. Den verkade få magneterna att börja steppa. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Danska saxofonisten Lotte Anker var på gott spelhumör i Ljubljana. Hon trivdes uppenbarligen med svenska BOMB. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Ola Paulson och Lotte Anker fann varandra snabbt och improviserade som duo större delen av tiden. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Malmöpågen Anders Lindsjö i improvisationstagen med plektrumet ersatt av en glasflaska. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Anders Uddeskog, trummor, och Anders Lindsjö, basgitarr, kompletterar varandra likt salt och peppar. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Anders Uddeskogs nästan minimalistiska trum- och percussioninsatser ger BOMB ett mycket personligt sound. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Ola Paulson och Anders Uddeskog spelar ihop i flera andra projekt. Det är spännande att följa deras kommunikation och samspel. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Ola Paulson och Lotte Anker hittade en gemensam klang som fick instrumentens ljud att förenas i en skön pardans. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Jean Philippe Gross höll sig större delen av tiden till att skapa ett vitt bakgrundsbrus med få och små variationer. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Axel Dörner samplar den specialutrustade trumpetens egna mycket svaga ljud under konserten... Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

…för att sedan manipulera dem och använda dem. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Axel Dörner och Jean Philippe Gross gav en konsert baserad på livesamplade ljud mot en kuliss av vitt brus. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Österrikiska Sylvia Bruckner skapade olika ljud på flygelns strängar och spelade smärtfyllda ackordföljder typ Olivier Messiaen. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Frank Gratkowski, här basklarinett, och Sebi Tramontana visade upp stora tekniska färdigheter på sina instrument. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Frank Gratkowski, här saxofon, och Sebi Tramontana började spela som duo redan 1999. Foto: Thanasis Verdellis

Neposlušno-festivalen 2015

Publicerad: tis, 2015-12-15 15:26

Årets svenska inslag vid novemberfestivalen Neposlušno, 5-8/11, i Sloveniens huvudstad Ljubljana var Malmö-trion BOMB med danska Lotte Anker. Det späckade programmet bjöd på många olika slags ljudexperiment.

Konsert
Artist:
Neposlušno-festivalen 2015
Plats:
Ljubljana, Slovenien
Datum:
2015-11-05 - 2015-11-08

Av: Ann-Sofie Öman

Festivalens namn, Neposlušno, är ett slovenskt ord med den svenska översättningen “olydigt”. Namnet syftar på musik och ljud som inte följer de vanliga reglerna. I år verkade det som om den konstnärliga ledningen för festivalen hade satsat på att visa upp så många olika exempel på experimentell ljudkonst som möjligt. Det var naturligtvis intressant, men det blev samtidigt också något av en utdragen cirkusföreställning, där den ena märkvärdigheten efter den andra radades upp. Satsningen verkade heller inte gå hem. Det var betydligt större publik i fjol, när antalet programpunkter var färre. Den för året nya fjärde festivaldagens enda programpunkt med slovenska Irena Tomažin, röst, ställdes in. Det blev alltså en tredagarsfestival även i år, trots - som det verkade - en klart ökad festivalbudget.

Under Neposlušno-festivalen 2014 var det den i Slovenien mycket populäre Martin Küchen, saxofon, som representerade Sverige. Han kom med norske Ingar Zach, percussion, och grekiske Nikis Veliotis, cello. Den yngre och inte så etablerade trion BOMB, med Ola Paulson, saxofon, Anders Lindsjö, elbas och elektronik, och Anders Uddeskog, trummor/percussion, framträdde vid årets festival med en dansk gäst: veteranen Lotte Anker, saxofon. BOMB med Lotte Anker var festivalens enda inslag av fri improvisationsmusik med traditionell jazzensemblesättning. Japanen Seijiro Murayamas solokonsert, med röst, virveltrumma och cymbal som ljudkällor, var också fri i sin struktur. Resten bestod av tekniska ljudexperiment (Jasna Veličković och Axel Dörner/Jean Philippe Gross) uppblandat med ren underhållningsimpro (Frank Gratkowski/Sebi Tramontana), ett framträdande som drog mot konstmusik från 1900-talet (Sylvia Bruckner), ett socialt ljudprojekt (Dirty Ear Forum) samt ljudkonst med datorstyrd metronom baserad på den rytmiska strukturen i mänsklig gång (Tao G. Vrhovec Sambolec).

När det hela var över kändes det som att BOMBs och Lotte Ankers insats var det mest genuina och mänskligt ärliga inslaget under en något stel och steril festival, tillsammans med slagverkaren Seijiro Murayamas solokonsert.

Hur bildades BOMB?
"Vi kommer från samma stad, Malmö, och känner varandra sedan länge. Scenen för improvisationsmusik har vuxit i Malmö de senaste åren och den trio som vi hade börjat spela som fick spelningar. Nu har vi en etablerad energikärna”, sade en nöjd Ola Paulson efter konserten.

Det var just Ola Paulson som föreslog att de skulle heta BOMB. Anders Lindsjö associerade först till sällsynta skivor när han hörde namnet:

"Jag tänkte på Mats Gustafsson. Han kallar en riktig raritet för en bomb. Men det finns förstås många konnotationer till ett ord som bomb, inte minst det våldsamma", sade Anders Lindsjö, som började som punkmusiker och har gjort sig ett namn som musiker utan att ha någon formell musikutbildning.

"Det finns en koppling till den energi vi har när vi spelar", fyllde Anders Uddeskog i.

Är den explosiv?
"Hellre plötslig än explosiv, som i plötsliga vändningar", förtydligade Ola Paulson.

Danska Lotte Ankers medverkan beskriver de som någon som kommer in och bråkar med den energikärna som de har byggt upp.

"Här spelade vi i en ny lokal och med en ny musiker. Det är maximal osäkerhet. Men det kan vara en tillgång i improviserad musik", fortsatte Ola Paulson.

"Javisst är det så. Då kan vi inte längre luta oss mot vår rutin som trio", höll Anders Lindsjö med.

Samarbetet med Lotte Anker är ingen nyhet, i varje fall inte för Ola Paulson och Anders Uddeskog.

"Det började med en beställning från Statens Kulturråd på en komposition som jag och Jacob Riis fick för Konvoj Ensemble, med Lotte Anker, inför Music Around i Malmö hösten 2012", fortsatte Ola Paulson.

Rutinerade Lotte Anker gav efter konserten ett försök till en förklaring till den stora anströmning av unga kvinnliga musiker som just nu pågår inom improvisationsmusiken.

"Många genrer har definierats historiskt av män, som exempelvis jazzen. Improvisationsmusiken saknar en manlig tradition. Jag tror det är därför det finns så många kvinnor inom improvisationsmusiken", sade Lotte Anker.

Under BOMBs och Lotte Ankers konsert i Ljubljana fanns det inte en enda händelselös sekund, inte ens när de vid ett par tillfällen var knäpptysta mitt inne i en improvisation och helt lugnt inväntade nästa insats från någon – vem som helst. Den energikärna de åberopade efter konserten var påtaglig. Energin laddade tystnaden med rörelse och poetiskt liv utan att det någon gång kändes ansträngt. Anders Uddeskog var oerhört lyhörd och följde blixtsnabbt med i de plötsliga vändningar som inte minst den irrationelle Anders Lindsjö skapade med brutala men ändå sofistikerat lågmälda elektronikljud. Saxofonisterna Lotte Anker och Ola Paulson fann varandra ordentligt i de två avslutande improvisationerna, där det nästan kändes som om de tonslingor som strömmade ut från deras saxofoner började slingra sig kring varandra och i stället för två instrument förenades deras saxofoner till ett. Särskilt skön var tonen i Lotte Ankers sopransaxofon, helt utan den grovt nasala skalmeja-karaktär som man kan höra ibland.

Japanen Seijiro Murayama inledde sin solokonsert med att improvisera med sin röst. Därefter gick han över till sina slagverksinstrument: en virveltrumma och en cymbal med tillbehör. Med hjälp av dessa enkla redskap trollband han publiken under en snabbt bortflyende timme med hjälp av en kraftfullt laddad energi. Hans förmåga att fokusera är enorm. Läs mer om Seijiro Murayama i artikeln om den workshop som han var ledare för under Neposlušno-festivalen. Där finns också en kort intervju med honom.

Unga serbiskan Jasna Veličković, som har studerat piano och komposition på Musikkonservatoriet i Belgrad, kom till festivalen med ett helt nytt instrument: en velicon (c:et uttalas som k), som hon har konstruerat själv. Hon placerar små magneter ovanpå varandra på en resonanslåda av metall. Ljud uppstår när hon knäpper till den översta magneten med fingret så hårt att magnetfältet mellan den övre och den undre magneten sätts på prov. Det uppstår då en fjädrande mekanisk rörelse, där den övre magneten ömsom kastas framåt av kraften från stöten, ömsom dras tillbaka av den undre magnetens magnetiska kraft. Eftersom hon har olika form på magneterna kan hon skapa olika slags vibrerande ljud.

"Jag började ge konserter med veliconen i år. Fortfarande har jag mycket kvar att förbättra och utveckla på instrumentet. Ibland knäpper jag till den övre magneten för hårt och då välter de båda två!" sade Jasna Veličković.

Hon tar instrumentet till en ny nivå när hon för ett litet högtalarelement mot en pendlande magnet. Högtalarelementet sitter inuti något som helt vilseledande ser ut som en smal mikrofon. Det aktiva magnetfältet sätter fart på högtalarelementet och då bildas ett nytt slags surrande ljud.

Berlinmusikern Axel Dörner kom med en specialtrumpet, som byggts till och justerats genom åren. Med den kan han sampla trumpetens egna ljud, typ klappret från ventilerna. Han samplar ljuden under konserten och sedan manipulerar han dem. I Ljubljana gjorde han det tillsammans med fransmannen Jean Philippe Gross, som producerade en ljudbakgrund som till största delen bestod av vitt brus.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry