Al Doum & the Faryds Positive Force

Al Doum & the Faryds
Positive Force
Julia Dream Recordings JDR-002

Av: Jens Holmberg

Publicerad: tors, 2012-11-08 23:17

Från norra Italien kommer kollektivet med det märkliga namnet Al Doum & the Faryds. Eller möjligen kommer de från yttre rymden. För att det är en fullkomligt okänt gäng för mig. Jag läser mig till att de har en debutskiva i bagaget och att uppföljaren Positive Force släpps samtidigt som bandet ger sig ut på en lång Europaturné. Bra tänker jag och konstaterar att Al Doum & the Faryds djupa jazzpsykedelia tar ut svängarna rejält. Det är en fröjd att flyta med i bandets kosmiska utflykter och jag hoppas att fler nu passar på att upptäcker denna sex man starka italienska rymdkapsel.

Al Doum & the Faryds är egentligen det jag sökt efter sedan Sunburned Hand of the Man börjat trampa vatten och förlora sin nerv. Bandet bygger globala strålvägar av europeisk krautrockexperimentalism, ethnojazz, nordafrikansk musik och polyrytmik. Nyckeln till musiken är användandet multipla trumset och slagverk som ger musiken ett massivt urgroove. Lägg där till kvittrande flöjter, aylerska saxofoner, stämsång och elektriska ökengitarrer och framgångsreceptet är komplett. Ljudbilden är organisk och svävar lätt, där tonerna får andas. Det finns en värme som påminner om Odion Iruojes legendariska Lagos-produktioner.

Friare stycken som ”Rahjan Creek” och ”Lava” samsas med psykedeliska mörsare som ”Sinai” och svängiga bitar som ”Ship of Joy”, som bjuder på ett pärlband av dova afrobeat-toner. Avslutande långköraren ”Thirst” är mäktig. Som en resa rakt ut i svart ökennatt. Sinnesvidgande slagverksorgier, grandiosa gitarrutflykter, krusigt blås och långsam yogabas ritar stora ringar i sanden långt bakom dynerna. Positive Force är som Träden uttryckte det på 70-talet - musik för kropp och själ. Och en av årets mest oväntade höjdpunkter.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry