Alva Noto_For 2

Alva Noto
For 2
Line 044

Av: Sven Rånlund

Publicerad: mån, 2010-06-28 22:27

För knappt tio år sedan gjorde den stillsamme electronicaartisten Ekkehard Ehlers en svit om fem ep:s inspirerade av fem konstnärer, bland andra bluesmannen Robert Johnson, filmaren John Cassavetes, författaren Hubert Fichte (samlade på albumet Plays). Konceptuellt inspirerad långt bortom det rena hommaget är också Alva Noto, det vill säga Carsten Nicolai, på For 2, en mer musikaliskt varierad skiva än hans tidigare Trans- eller Xerrox-serier.

Nicolais idé med tillägnanden leder lyssnaren i relationer till både musiken och den konstnär som fungerat som inspiratör. Den tyske dramatikern Heiner Müller till exempel, som för ”Argonaut (for Heiner Müller)” förlänats en cyklisk form om fyra stigande toner för en kontrabasstämma. Eller ”Stalker (for Andrei Tarkovsky)” som gör något liknande med sinustoner utifrån en treklang. Simpelt, repetitivt, instrospektivt. Men tyvärr lite tråkigt, jag saknar utmaning i strukturen, jag hör inget starkt personligt avtryck.

Somligt är klassisk Alva Noto-glitch, som de två låtarna tillägnade den tyske industridesignern Dieter Rams, ”Interim” och ”T3”. En mer drånande Noto märks i ”Early Winter (for Phill Niblock” och framför allt i ”Anthem Berlin (for The Kingdom of Elgaland-Vargaland) där det flirtas ganska öppet med Carl Michael von Hausswolffs stränga ljudkonst.

Min favorit på skivan är ”Villa Aurora (for Marta Feuchtwanger”), en helt kort soundscapeinspelning med rumsljud, fågelkvitter, flygplansdån i fjärran. Kanske är det så det låter på Villa Aurora, en artists-in-residence-villa i Los Angeles grundad tidigt 1900-tal av makarna Feuchtwanger. Eller inte. Det är i vart fall öppet och inbjudande, jag höll på att skriva lättsamt, men riktigt så uppknäppt blir nu aldrig Carsten Nicolais musik.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry