Anne-James Chaton: Événements 09

Anne-James Chaton
Événements 09
Raster-Noton r-n 128 (Dense)

Av: Fredrik Nyberg

Publicerad: tors, 2011-04-28 12:07

Den franska ljudpoeten Anne-James Chatons första album på Raster-Noton innebär ett utsnitt av en serie utsnitt. På skivan är nio ”händelser” (nummer 20-28), ur Chatons långvariga och alltjämt oavslutade serie Événements 99, publicerade. Materialet till dessa i högsta grad tekniskt medierade ljuddikter består av diverse hittegods. Det handlar, dels om olika löpsedlar, dels om ett textmaterial Chaton funnit på diverse kvitton och biljetter han samlat in under den dag den specifika löpsedeln stod att läsa. Detta konceptuella grepp placerar in en minimal litteratur i en avgjort större omvärldskontext och tvärtom. I sin praktik uppgraderar Chaton ett språkligt spillgods till en slags, om än ovanligt fattig, litteratur. Och i ett ytterligare steg till en likaledes fattig musik. I Chatons tillvägagångssätt blir verkligen den språkliga satsen transponerad till ett musikaliskt uttryck. Och Chaton själv – hans kropp – förvandlas, med hjälp av en räcka proteser, till en mänsklig beat-box. I Événements 09 möter det lilla och låga det stora och dramatiska i en märkligt enformig, men samtidigt väldigt energifylld vokal stackatorytm. Tempot är genomgående högt. Kompositionerna, vars enda ljudkälla är röst och text, etablerar omedelbart sina akustiska kännetecken och förblir också dessa trogna genom hela sitt förlopp. Skivan blir på samma vis ”fattig” också utifrån en helhetssyn då de nio spåren i hög grad formellt upprepar sig själva.

De nio styckena sträcker sig från den 22 januari till den 24 september 2009. Nio världshändelser – exempelvis Michael Jacksons död, vår-revolutionen i Teheran med flera – fastställer under vilka datum Chatons dokumentinsamlande skall ske. Chatons ljuddikter griper på så vis direkt in i en pågående, politisk verklighet. De två olika looparna, ”kvitto-texterna” och ”tidningslöpsedlarna”, löper sedan som två parallella vokala spår, där den förra utgör en huvudtext, en fond, mot vilken den senare utspelar sig. Löpsedlarna fungerar närmast som refränger. De både binder samman och stör det framrusande förloppet. De framträder som nödvändiga cesurer i ett närmast monolitiskt ljudgods. Chatons inläsningar av löpsedlarna är gjorda mycket nära mikrofonen, som i sig är av låg kvalité, vilket förvandlar vissa konsonanter (exempelvis ”b” och ”p”) till små explosioner. Parallellställandet skapar, tänker jag, ett insisterande på att texten på en metrobiljett exempelvis hör ihop med Barack Obamas installation som president i Amerikas Förenta Stater i januari 2009. Greppet är föga elaborerat och Événements 09 är i hög grad en skiva som intresserar sig för enkla lo-fi-lösningar. Resultatet blir en på flera plan skräpig, språklig, vokal, installation, som i hög grad avlägsnat sig från den traditionella lyrikuppläsningen. Chatons praktik går istället, tänker jag, att beskriva i termer av ”lyrikperformance”. Hans tillvägagångssätt går vidare att beskriva i termer av ”cut-up” och ”fold-in”. William S Burroughs och Brion Gysins metod att med hjälp av en sax ”införa den oförutsägbara spontana faktorn” i den litterära praktiken blir hos Chaton en möjlighet att parallell- och sidoställa diverse olikartade diskurser. ”Klipp upp orden och se hur de faller”, uppmanade Burroughs oss i texten ”Brion Gysins cut-upmetod”. Kanske hade man kunnat önska sig att denna mycket handfasta – numera närmast museala – praktik också hade fått ett större inflytande över skivans ljudmässigt, formella, uppenbarelse. Lite mer dynamik hade inte skadat. Klipp upp ljuden och se hur de faller!

Jag minns att jag uppfattade Anne-James Chatons inhopp på Alva Notons album Unitxt (Raster-Noton 2008) som något dramatiskt och närmast omtumlande. Under lyssnandet på Événements 09 lägger sig emellertid detta tillspetsade känsloläge ganska snabbt. Man vänjer sig. Man börjar sakna Alva Notons sylvassa, närmast kirurgiska, precision. Événements 09 är en skiva som går att uppfatta som irriterande monoton, men också och samtidigt fascinerande i sitt nästan funkiga och i högsta grad envetna insisterande på att olikartade moment, förlopp och loopar, utifrån ett alldeles bestämt subjekts perspektiv, verkligen kan höra samman. Eller åtminstone placeras invid varandra. Chatons konsekvens blir på Événements 09 både hans styrka och hans svaghet.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry