Ballrogg

Ballrogg
Insomnia
Bolage BLGCD010

Av: Jens Holmberg

Publicerad: ons, 2010-05-26 22:09

Det är två år sedan saxofonisten och klarinettisten Klaus Ellerhusen Holm och basiten Roger Arntzen debuterade som duo. Roger Arntzen spelar sedan tidigare i In the Country och bildade Ballrogg 2006 för att få utlopp för en mer intim och fri musik. På Insomnia har de skrivit det mesta av materialet själva, förutom en komposition som är signerad Morton Feldman.

Duon låter idéerna utvecklas sakta och försiktigt. Man får känslan av att de vet var de vill musikaliskt, men att de inte har någon lust att skynda fram. På den dramatiska "Woody Creek" bygger Ballrogg långsamt upp blåa stämningar med blås och strängar. Tonerna är suggestiva och öppna när altsaxofonen viskar. Det är vackert i all sin enkelhet, flyhänt balanserat mellan det stilla och häftiga.

Musiken bär ett kargt uttryck med gott om luft mellan instrumenten. Lars Myrvoll som spelar gitarr och laptop, och violinisterna Kari Rønnekleiv och Ole-Henrik Moe förstärker sättningen på några av spåren, till exempel på titelspåret, som är en kollektiv improvisation som för tankarna till kompositören Györgi Ligeti snarare än jazz.

Musiken blir sällan särskilt påträngande. Inte ens på "Monkeytown", som är en omild historia, där skorrande blås och hårdspelande bas ljuder mot pulserande rundgång. Det tjuter och brusar men duons tonkontroll och känsla för dynamik håller i hopp bygget på behagligt avstånd.

Vad jag främst gillar hos Ballrogg är deras totala tonkontroll och dynamiska lagspel. Deras cineastiska musikvärld pendlar mellan det lekfulla och allvarlig, utan att hamna i gränslandet mellan. Det stundtals är det svårt att veta vad som är skrivet och vad som faktiskt är improviserat, men en sak är säker - Ballrogg har den rätta fingertoppskänslan för att skapa sömnlösa och sprakande ljudlandskap.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry