Bambara Mystic Soul (The Raw Sound of Burkina Faso 1974-1979)

Diverse Artister
Bambara Mystic Soul (The Raw Sound of Burkina Faso 1974-1979)
Analog Africa AACD070

Av: PM Jönsson

Publicerad: ons, 2012-01-25 12:10

Analog Africa fortsätter att levandegöra den afrikanska 70-tals-musiken. Skivbolaget har lyft fram artister från bland annat Benin, Togo och Angola och nu har turen kommit till Burkina Faso, en nation vars musik är ganska okänd. Det finns två skivor i Nonesuch Explorer Series – Savannah Rhythms och Rhythms of the Grasslands, Music of Upper Volta Vol. 1-2 – som främst koncentrerar sig på folkmusik, liksom Musiques du Pays Lobi (Ocora) med inspelningar från tidigt 60-tal. För några år sedan släppte Savannaphone samlingen Ouaga Affair: Hard Won Sound of the Upper Volta 1974-1978 som rör sig kring samma musik som på Bambara Mystic Soul. Låtar som spelades in och gavs ut på Ougadougou-skivbolagen CVO (Club Voltaique du Disque) och Volta Discobel. Det och mycket annat kan man läsa i det omfångsrika cd-häftet där Samy Ben Redjeb beskriver arbetet med skivan och delger massor av intressant information.

Sex av de sexton låtarna är med en och samma person, Amadou Ballaké, med två olika band, Les 5 Consuls och Orchestre Super Volta. Ballaké är landets internationellt mest kända musiker, han åkte tidigt till Bamako, Mali, för att spela för en större publik, och har även släppt skivor i Frankrike. Amadou Ballaké presenteras som en typisk representant för Burkina Fasos musik, han influeras av mandemusiken från Mali och Guinea, plockar in kubanska rytmer, men kan även närma sig afrofunk, som på "Oye Ka Bara Kignan". En viktig kugge i Ballakés sound var gitarristen Mangue Kondo som briljerar med glidande gitarrspel på flera låtar. Jag kan inte sluta att lyssna på Renouveau, en melodi som suger sig fast, där Ballakés känsliga röst samsas med underbara gitarrslingor.

Inspelningsutrustningen i Burkina Faso var av skiftande kvalitet, men det ruffiga soundet är enbart positivt. Livekänslan är stark, och det skadar aldrig svänget, som när Abdoulaye Cisse, Traore Seydou Richard och – inte minst - Coulibaly Tidiani ger sig ut på dansgolvet, med medryckande rytmer, sprakande orglar och fräna gitarrer. Tidiani var en annan gigant, med griotrötter, han spelade i två band, Volta Jazz och Dafra Star, låten här, "Sie Koumgolo", jabbar sig fram, med passionerad sång och ett jädra driv. Mangue Kondo dyker även upp med en egen låt, "Kabendo", som får mig att tänka på kongolesiska band, ett ganska torrt sound, men levande och superrytmiskt.

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Presidenten Thomas Sankura döpte om namnet på nationen från Upper Volta till Burkina Faso 1984. Han störtades av Blaise Compaoré 1987, som fortfarande sitter vid makten. På senare år han en del musiker uppmärksammats i väst, som Victor Deme, men jag föredrar helt klart 70-tals-soundet.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry