Biosphere Dropsonde

Biosphere
Dropsonde
Touch TO:66

Av: Tobias Norström

Publicerad: tors, 2009-10-29 02:40

Första gången jag hörde ambient musik var jag sexton år gammal, gick på gymnasiet och lyssnade mestadels på band som Stereolab, Boards of Canada och en del Björk. Jag kommer tydligt ihåg hur jag av ren slump råkat ladda ned en låt med en snubbe som kallade sig Biosphere, låten hette ”The Silent Orchestra” och var bland det skummaste jag hört. Det var för mig då ganska oklart varför jag inte kunde sluta lyssna på låten, den hade ju ingen melodi som fastnade på hjärnan eller någon text man kunde gå runt att sjunga på.

Idag börjar jag nog förstå varför ”The Silent Orchestra” är en sådan låt som jag inte bara lyssnade väldigt mycket på utan även började bygga ut mitt hela musikintresse kring. För efter upptäckten av Biosphere följde en utforskning av den ambienta musikkonsten jag sporadiskt arbetar med även nu för tiden. Och det är nog tack vare de upptäckter jag gjort jag lärt mig förstå vad det är som är så fascinerande och fängslande med musik som Biospheres. Det hela har med att göra en form av aktivt lyssnande. Ambient (och även andra former av experimentell musik) lämnar nämligen något upp till lyssnaren, en slags öppenhet för reaktion eller kanske mer ett tvång till reaktion, men istället för att väcka denna reaktion genom en till exempel en textbaserad historia gör ambient musik detta genom rent känsloförmedlande. För på något sätt känns det faktiskt som den bäst passande beskrivningen av experimentell musik, känsloförmedlande.

Biosphere heter egentligen Geir Jenssen och kommer från Tromsö, Norge. Innan Geir började göra musik med sitt Biosphere-projekt spelade han i det Cocteau Twins-influerade bandet Bel Canto. Han har under tiden han arbetat som Biosphere haft en rad sidoprojekt men med jämna mellanrum återvänt till sitt soloprojekt. I dagarna gjorde han det för tionde gången när han gav ut sin senaste skiva ”Dropsonde”.

Jag har under de få år jag levt med Biospheres musik hunnit bli besviken ett flertal gånger, när och varför har varierat men det har inte bara handlat om hans nyare skivor. Ifjol kom till exempel den väldigt underskattade ”Shenzhou” och än en gång var jag en glad beundrare av Geir Jenssens musik. Det hjälpte även till att öka exaltationen över hans senaste släpp. ”Dropsonde” är dock emellertid mer av en besvikelse än en vacker fortsättning på ”Shenzhou”. Bland annat har Geir valt att bygga skivan runt jazz-slingor, något som rent spontant kanske känns som en intressant idé men som i praktiken bara blir att låta som ett tröttsamt Kammerflimmer Kollektief. Det enda som känns bra med att ”Dropsonde” inte lever upp till förväntningarna är att man vet att Biosphere snart är tillbaka med en skiva som placerar honom back on top, under tiden kan man till exempel lyssna igenom mästerverket ”Substrata” från 1997.

(Publicerad 2005)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry