Biosphere: N-Plants

Biosphere
N-Plants
Touch, TO:84

Av: Sven Rånlund

Publicerad: tors, 2011-06-30 14:09

Historien är otrolig och den går så här: norrmannen Geir Jenssen, som kallar sig Biosphere, bestämde sig den 17 februari i år för sig att göra en skiva inspirerad av det japanska ekonomiska undret. Han gjorde research och hittade ett foto av ett kärnkraftverk vackert beläget nära havet, han hittade fler liknande fotografier, funderade på vad som kan hända om en tsunami sveper in, vore inte det förödande? 11 mars inträffade jordbävningen, tsunamin, kärnkraftskatastrofen.

Om inte profetiskt – spekulativt kan jag inte tänka mig – så är det i vart fall en anmärkningsvärd berättelse som ackompanjerar N-Plants, Biosphere första skiva sedan Dropsonde från 2006 (förutom den mäktiga livekonserten Wireless som kom för två år sedan).

N-Plants är också Biospheres återvändande till en mer rytmbaserad electronica efter en lång svit av ambienta skivor, man kan nästan beskriva den som en dansorienterad skiva om man drar ut på stegen, lite åt den electronica som satte Köln på kartan för drygt 10 år sedan. Musiken har också ett annan tysk drag – de tyngdlösa, svävande mönster som format så mycket kosmische musik. Det är en skön syntes, jag gillar den verkligen, glaserad och förmänskligad på samma gång, preppad med inslag av japanska harmonier och några få röstsamplingar, färre än på tidigare skivor.

Enkla melodier som trampar i cirklar, stort reverb och kalla ljudväggar, utsökt teknisk produktion och bemålad med knastersäker fernissa – där är några element i Biospheres musik och de märks också i flertalet låtar på N-Plants. De feta basarna, syntsvepen, de väl valda fältinspelningarna lägger an dova atmosfärer, bildar bilder, tonsatta vykort. Men tanken på att musiken är komponerad för den japanska kärnkraftsindustrin känns bisarr, det är så långt ifrån Kraftwerks charmiga techno-futurism. Snarare väcker musiken tankar på arkitektur, fabriker i natur, kontraster, vår bekvämlighet mot osäkerheten, det japanska havsbandet mot den ruvande faran. Och den elektroniska musiken, de elektroniska instrumenten, tystnaden när strömmen bryts. Är vi tillräckligt tacksamma för elektriciteten?

Möjligen spelar jag med, men jag kan inte skaka av mig tillkomsthistorien. N-Plants tonsätter med slicka beats och krautsmart rymd en himmel av mänsklig erfarenhet, aningslöshet, bortskämdhet. Kosmische house? Ett alster intill Biosphereklassiker som Patashnik, Substrata och Cirque.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry