Biosphere: Wireless

Biosphere
Wireless – Live At The Arnolfini, Bristol
Touch TONE38

Av: Sven Rånlund

Publicerad: mån, 2009-09-21 20:44

Biospheres skivor har jag följt noga men aldrig har jag sett honom spela live. En liveskiva är en klen ersättning, men på det sätt som den här konserten spelades in, kommer man ganska nära.

Bakom Biosphere står Tromsöbon Geir Jenssen, på 80-talet medlem i synthgruppen Bel Canto och sedan 90-talet soloartist med ett alldeles eget sound. Det har gått i vågor, men jag är fortfarande svårt förälskad i hans ambienta electronica. Om den norska frijazzen har Jan Garbareks fjordar att tacka för sin rymd och frihet, då är perfektionisten Biosphere med sina bortåt tio fullängdsplattor det vida, arktiska ljudets inspirerande landskapsarkitekt. Många har sökt men jag vet ingen som hittat en lika ren och avklarnad ljudpalett som Biosphere. Där finns gränslöst med utrymme för fältinspelningar, enkla repetitiva rytmer, ryska kosmonauter, jazzgrooves, orkestersamplingar, vibrerande trombonklaffar, djupdykande valar, rymdklanger, vinternätter, sommarnätter. Pretentiöst eller grandiost? Bådadera.

”Wireless – Live At The Arnolfini, Bristol” spelades in 2007 i samband med skivbolaget Touchs 25-årsfirande. Geir Jenssen gjorde ett timmeslångt set och vävde samman strukturer och fragment från gamla och nyare låtar. Där hörs hans klassiska Debussy-sampling från ”Shenzou”, utdrag från ”Dropsonde”, ”Substrata”, oändligt reverb från ”Cirque”, stormar och en pappersmugg i vinden från soundscapeplattan ”Cho Oyu”, inspelad under en bergsvandring i Tibet.

Det är, om någon trodde annat, en sällsynt välkomponerad timme Jenssen bjuder på. Ingen brådska. Inget frapperande. Skivan inleds och avslutas med trombonisten Anders Karlskås som blåser upp en större rymd med sina olika andnings- och speltekniker. Biospheres musik, som nästan uteslutande bygger på loopade rytmer hämtade från ovanliga sammanhang (en spröd fagott, en enkel pulsvåg) och infogade fältinspelningar, får ytterligare dimensioner av Chris Watsons liveinspelning. Watson, med förflutet i Cabaret Voltaire med fältinspelningar som sitt instrument, är som bekant framstående inspelningsartist inom soundscapes (flera skivor utgivna på Touch).

Till konserten med Biosphere bidrog Watson med ett liveljud – som faktiskt hörs. Musiken fångades nämligen inte bara från mixerbordet i Arnolfini Art Center i Bristol utan också med, för att vara exakt, två stycken Sonymikrofoner ECM 77 och en Nagrabandspelare P11. Mixat och mastrat har sedan BJNilsen gjort.

Ljudporr, visst, och skönt är det. En mer personlig liveinspelning får man leta efter.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry