BJ Nilsen The Short Night

BJ Nilsen
The Short Night
Touch TO:75

Av: Olov Melin

Publicerad: lör, 2010-01-02 16:56

Det är vackra ljudlandskap som BJ Nilsen målar i sitt senaste verk ”The Short Night”. Tillsammans med Jon Wozencrofts alltid lika snygga omslag byggs en mörk stämning upp. Ingenting skräckinjagande utan snarare något nordligt, kallt och avlägset. Låttitlar som ”Icing Station” och ”Pole of Inaccessibility” bygger effektivt på känslan av att befinna sig i en isolerad del av världen.

Med en blandning av analog utrustning, radio och fältinspelningar skapas långa ljudvågor som efter ett par minuter byts ut. Låtarna fungerar som ett vädersystem som hela tiden genomgår långsam förändring vilket ger intryck av en organisk process utan mänsklig påverkan. Vid en mer noggrann genomlyssning märks dock hur extremt skickligt kompositören använder sig av små detaljer på rätt plats för att stärka effekten av sammanhang. Ofta blir musiken överväldigande och efter en stund infinner sig en känsla av utmattning, vilket dock bara är positivt då mycken ambient musik annars tenderar att bara bli en oförarglig bakgrund. Detta undviks i ”The Short Night” och lyssnaren hålls hela tiden på tårna.

”The Short Night” känns i mångt och mycket som en vidareutveckling av Nilsens skivor som gavs ut under pseudonymen ”Hazard”, men kanske framförallt en fortsättning på ”Fade to White” från 2005. Det finns dock vissa skillnader i uttryck mellan de båda verken; om ljudlandskapet på ”Fade to White” präglas av en viss karghet, ger ”The Short Night” ett mjukare, rymligare intryck. Nilsen spelar skickligt på förmågan att skapa sinnesbilder när vi hör något. Han bygger med varje skiva en ram som vi själva får fylla med de sinnesbilder och associationer lyssnandet skapar. Dessa ramverk blir för mig den röda tråd som löper genom Nilsens musik.

Jag har under en tid svurit över att den experimentella musiken ligger långt före hos våra goda grannar i väster, med skivbolaget Rune Grammofon i spetsen. Där finns ett intressant sökande efter det ”nordiska” i musiken, ett svårt ämne här i Sverige. Vikingarock och annat elände har förstört mycket av det intressanta med att använda sig av något så traditionellt som folkmusik för att bryta ny mark. Det låter kanske högst märkligt att jämföra folkmusik med BJ Nilsen. Men han använder sig i ”The Short Night” av känslan att vi som nordbor, precis som alla andra folkslag, ständigt söker efter en dröm om den del av världen vi hör hemma i. Detta kan vara ett intressant och effektivt medel för att skapa ny musik, vilket jag tycker BJ Nilsen lyckas med ypperligt.

Det mesta som kommer från Touch är genomgående bra. ”The Short Night” är redan för mig en viktig komponent i årets obligatoriska höstdepression, och en av årets bästa skivor.

(Publicerad 2007)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry