Chambertronica s/t

Chambertronica
s/t
Container CONTCD8
(electronica)

Av: Magnus Nygren

Publicerad: tis, 2009-09-29 23:25

Chambertronics är ett mycket ambitiöst projekt. Framstående musiker/kompositörer med bakgrund i techno/house/electronica möter dito från konstvärlden. Det handlar om både konstruktion och dekonstruktion, och i sammanhanget blir omslagets erroderade emblem för Deutsche Grammophon ganska fyndigt. För i det stora hela befinner sig resultatet närmare konstmusiken än electronican. Undantaget är Lisa Nordström som lutar mer åt pop/electronica. Övriga deltagare är från elektroniskt håll Håkan Lidbo och Olle Cornéer, från nutida violinisten George Kentros, slagverkaren Mika Takehara och flöjtisten Anna Petrini.

Sju låtar, två vardera signerade Lidbo, Cornéer respektive Nordström, den sjunde skriven och framförd av alla tillsammans. Risken att det ska kännas sökt, att det blir överpretentiöst eller att man inte riktigt lyckas göra handlingen lika intressant som idéen är uppenbar vid sådana här projekt. Chambertronica balanserar dock i det mesta på rätt sida om fallrepet, det vill säga när experimenten lyckas nå fram till något spännande och fristående.

Olle Cornéers tvådelade ”Slice & Repeat” är strålande. Det är litet av en etyd, ett prov, med lyckat resultat. Första delens duo mellan bubbelljuden från Cornéers Roland TB-303 och Anna Petrinis djupa ton på kontrabasblockflöjt utstrålar prov och motstånd, men också jämvikt och balans. Två säregna instrument som passar överraskande bra ihop och skapar gemensamma rörelseytor. Ibland är det faktiskt svårt att avgöra vilket instrument som ljuder. Basljuden i blockflöjten blir nästan elektroniska, inte minst eftersom de framförs som vore de samplade. Om än det finns en rundhet i både instrumenten är den samlade bilden både skarp och distinkt. Och det är intressant att höra hur bra house-attributet TB-303:an fungerar i sammanhang utanför housemusiken.

De musikaliska figurerna växer sig än större när Kentros violin och Takeharas marimba sluter upp i del två av ”Slice & Repeat”. Elektroniken undviker looparnas våld medan de akustiska instrumentens klanger återkommer likt samplade slingor. Det etydliknande kvarstår men ljudbilden blir tjockare med dubbleringen av antalet instrument. Figurerna går in i varandra och skapar irregulära mönster som trots allt finner sammanhang i Kentros sorgsna tema.

Håkan Lidbos ”H.L. Vs G.K.” är inte lika övertygande. Lidbos dator möter Kentros violin i hård house kryddad med knaster och gnid. Ett experiment som inte får ihop de bägge instrumenten (och stilarna) till ett gemensamt uttryck, det är som att de inte når varandra. Desto bättre är Lidbos ”Escher” där han inspirerats av den grafiske konstnären MC Escher. Escher arbetade mycket med att skapa omöjliga perspektiv och optiska synvillor i sina tryck. Lidbo tar fasta på en bild där munkar i en trappa aldrig tycks nå slutet av den samma. I en musikalisk översättning låter Lidbo kristallklara datorljud, slagverk, blockflöjt och violin vandra upp och ner i tempo, utan att egentligen komma någonstans. Den klara och distinkta ljudbilden gör det hela intressant, skarpa steg i omöjlighetens trappa där vägen är allt och målet intet.

Till Lisa Nordströms båda låtar känner jag mig kluven. Det finns många goda stunder, som i duon ”IAMSOAREYOU” med Mika Takehara. Med dator bearbetar Nordström Takeharas inspelade slagverk på ett sätt som många gånger är riktigt givande. Det är dock synd att Nordström i detta projekt förflyttat sig så litet från hennes vanliga sound. "IAMSOAREYOU" är ju till och med en av låtarna från hennes senaste skiva "7 States of Passion" och förtar en del av Chambertronicas i övrigt ganska säregna karaktär. Nordströms lena visksjungande sång är inspelad med ett filter som jag tror är tänkt att skapa närhet (förutom sårbarhet), för mig blir det tvärtom, det skapar distans och utanförskap. Om än rösten är inspelad på samma sätt på ”Enter/Pause/Exit” funkar det dock bättre här. Inte minst när hela låten är ett suggestivt soundtrack för en film som lyssnaren själv får skapa med sin fantasi. Klanderfritt framförd och fantasieggande.

Slutligen ”>&<” där pilarna står för det enskilda och et-tecknet för det gemensamma. En låt på strax över sex minuter där det elektroniska och det akustiska förs samman i en drömsk värld med kosmiska inslag. Det finns potential till stordåd. Ett rakt elektronisk beat väcker upp musiken. Det lyfter. Ger kraft. Men då tar det slut! Synd.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry