Christine Abdelnour Sehnaoui/ Magda Mayas: Teeming

Christine Abdelnour Sehnaoui/ Magda Mayas
Teeming
Olof Bright 28

Av: Magnus Nygren

Publicerad: tors, 2010-05-27 00:25

Två mycket intressanta personer på den nya improvisationsmusikens scen möts på denna mycket intressanta skiva inspelad i Berlin 2009: den libanesisk-franska saxofonisten Christine Abdelnour Sehnaoui och den tyska pianisten Magda Mayas. Det handlar om ett fritt laborerande med hela ljudpaletten, och det är befriande att höra hur de inte fastnar i några utstakade stilbildningar inom improvisationsmusiken. Visst drar det åt det okonventionella och förvrängda om man pratar ljudbild - det väser, sprakar, ångar och knäpper – men det är inte det som är poängen. Får jag i alla fall för mig. Istället använder de sina utvecklade röster, för dem samman till en abstrakt men mycket levande organism och låter den förändras allteftersom. I denna organism tillåts såväl toner som mer svårdefinierade ljud.

Det är en mycket rik musik. Ingångarna är flera och stämningar förändras. Magda Mayas tar sig an pianot både via klaviatur och innandöme. Det finns likheter med exempelvis Andrea Neumann som har utvecklat ”inner-klavieret” framgångsrikt, men Mayas har en egen stil i det att hon hela tiden växlar angreppssätt, de preparerade strängarna slås an inne i pianot, men ljuden frammanas även traditionellt via klaviaturet. Hon kan dessutom bygga upp förtätningar på ett sätt som är ganska främmande för Neumann.

I det öppna förhållningssättet finner Mayas en like i Christine Sehnaoui. Stämningsskapande väsningar och antydningar bryts av med tonflöden skapade med mer konventionella metoder. Det är en fröjd att höra hur hon har förmågan att hela tiden variera sitt spel. Sehnaoui tillhör de verkliga förnyarna av saxofonens möjligheter. Tillstånd och händelser löper förbi, det är musik skapad i stunden. Jag dristar mig till att tro att det i sak inte handlar om musikaliskt sökande. Istället brukar hon redan inhämtade kunskaper om hur ljuden formar sig genom att hon gör si eller så med saxofon, munstycke och/eller diverse tillbehör. Mästerligt bygger hon nya figurer med sina kunskaper, låter dem falla sönder, bygger nytt igen.

Tillsammans skapar Sehnaoui och Mayas en mestadels lågmäld musik där detaljrikedomen har en nästan överrumplande effekt. Och törs jag säga, det är en av Sehnaouis allra finaste stunder. Man kan lyssna många många gånger och hela tiden höra nya saker man missat vid tidigare lyssningar. Inte sällan vänder sig denna abstrakta typ av musik inåt, när den istället vänder sig utåt är det desto mer anmärkningsvärt. Och det är precis vad den gör i det här fallet.

Teeming är utgiven på Soundofmusic-skribenten Thomas Millroths skivbolag Olof Bright, vilket han driver tillsammans med saxofonisten Mats Gustafsson (inte att förväxla med Soundofmusics Mats Gustafsson).

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry