Corbett Vs. Dempsey Eye & Ear: Artist - Musician

Blandade artister: Corbett Vs. Dempsey. Eye & Ear: Artist - Musician
Blandade artister: Corbett Vs. Dempsey. Eye & Ear: Artist - Musician
Atavistic ALP176CD/ Border

Av: PM Jönsson

Publicerad: sön, 2009-12-06 02:28

Den 3 december 2004 öppnade "Eye & Ear: Artist - Musician" på galleriet Corbett Vs. Dempsey i Chicago. Temat var att uppmärksamma musiker som även har en bildkonstnärlig ådra och vice versa. Många av de medverkande är mest kända som musiker: Peter Brötzmann, Han Bennink, Sun Ra, Ikue Mori, Anthony Braxton. Utställningens centrala målning var ett sextiotalsverk, "The Audience", av klarinettisten Pee-Wee Russell. Mindre kända musikernamn på skivan är till exempel Terry Nilssen-Love, Dave Coleman och Bob Thompson. John Corbetts text i cd-häftet berättar att Thelonius Monk tog fram en bild av Bob Thompson när han behövde inspiration.

John Corbett (kritiker, professor, jazzexpert) ligger även bakom Atavistics Unheard Music Series och har fingertoppkänsla när det gäller det mesta. Skivan som släpptes i begränsad upplaga i samband med utställningen och som först nu får större spridning sträcker sig från old school jazz till ljudkonst med flera tidigare outgivna och nya låtar av musiker vars konst visades på det lilla galleriet som för övrigt är granne med en skivaffär.

Sun Ra-fantaster skaffar sig skivan på grund av "I Don´t Believe In Love". Ingen Arkestra-urladdning utan en kort a cappella-sång av Sun Ra, inspelad i mitten av 50-talet. Mer kuriosavärde än någonting annat, men en raritet som ger en ömsint bild av den spektakulära bandledaren. Skivan startar med en knastrig ballad från 1950, "Jada", med Pee Wee Russell och pianisten Michael Snow. "Dickie´s Dream" med Dave Coleman & friends (Dexter Gordon på tenorsax) spelades in 1943/1944 i Hollywood. Fina låtar och kul med en skiva som flikar in jazztraditionen som motvikt mot senare experimentäventyr.

Peter Brötzmann och Han Benninks "Take 5" är introvert och sökande. Brötzmann spelar altklarinett och blåser sakta, upprepar några fraser, spelar snabbare efter ett tag, återvänder till tystnaden. Bennink är den drivande kraften, med rytmkaskader som tittar hit och dit. Två mästerliga musiker och gamla samarbetspartners som ånyo trivs ihop. Inget arkivfynd från sjuttiotalet utan en ny inspelning. Sebi Tramontana (trombon) och Lou Mallozzi (turntables, mikrofoner m. m.) får mig att spetsa öronen. Trombonen pratar och babblar och skruvas ihop med Mallozzis ljudhyss. Lekfullt och spännande.

De övriga två låtarna drar sig långt bort från jazzen. Mark Booth - konstnär och gitarrist från Chicago - förenar minimalistiskt gitarrspel med sinustoner. Sinustonerna är vackra, stör inte, utan smeker och kompletterar gitarrens färger. Skivan avslutas med ett elektroakustiskt stycke, "Weave & Daze", av Hal Rammel, som i över 20 minuter rör sig från fältinspelningar (natur, skällande hund, flygplan m. m.) till svårdefinierade ljud. Ibland låter det som gäss. Någon, säkert Rammel, drar omkring grejer, bygger om i trädgården? Inget mästerstycke i genren, men en rätt spännande ljudupplevelse. Och en artist som har spelat elektrifierad palett är ett logiskt val på den här udda och intressanta samlingen.

(Publicerad 2006)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry