Craig Hilton Tomas Phillips: Le Goüt de Néant

Craig Hilton Tomas Phillips
Le Goüt de Néant
Absinthrecords 019 ltd. edition

Av: Thomas Millroth

Publicerad: tors, 2011-08-25 13:16

Craig Hilton spelar guzheng och laptop, Tomas Phillips håller sig enbart till laptop. Det är en elektronisk bred ljudvärld fylld av märkliga ljud som de bjuder in oss i. Hela första stycket är ett bearbetat solo för guzheng. Dess svävande, svepande klanger anas i bakgrunden. För övrigt har de två samlat in olika frekvenser. Ljudet är mycket brett, djupt och synnerligen rumsligt. Att lyssna i hörlurar är en upplevelse, som liknar en dröm eller en resa in i mörkret. Det är helt abstrakt. Allt är elektricitet. Ett moln att upptäcka varenda regndroppe och ljusskiftning i.

Men samtidigt är det ganska långt borta från vad jag är van vid från Berlin-scenen. Jag undrar om fortsättningen på omvärderingen av instrumenten och maskbytet mellan elektroniska och akustiska instrument ser ut så här framöver. För här blandas elektronik och akustiskt, här framtrollas ljud så sensuella att jag tänker mig dem från något okänd föremål.

Det finns starka rörelser och mycket fina kontraster in i minsta detalj. Ändå förblir den här musiken orörlig. Ett tillstånd, som då och då bryts av sekvenser som liknar ett slags autostopp à la dagens mest ljudmedvetna impro. Men ibland verkar de blinka åt senromantisk orkestermusik. De har byggt in motsägelser i kompositionerna/improvisationerna. Eller tagit vara på dialektikens spänningar.

Som ni förstår verkar litet ambient ha smugit sig in bakvägen men med fler detaljer och säkert mer genomarbetat.

Ordet komposition infinner sig snabbt. På skivan är det fyra sådan, sedan må de vara hur improviserade som helst.
Ljudkänslighet och stillastående. Som att stirra i vattenspegeln och se molnen.
Tycker jag om det?
Det måste jag fundera på.
Liksom vad detta säger om musikens tillstånd.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry