Disco Langsam: Temporary Music from Dorisburg

Disco Langsam
Temporary Music from Dorisburg
Hockey Rawk #23 (kassett)

Av: Thomas Millroth

Publicerad: mån, 2009-09-21 20:53

Visst är de vackra, Hockey Rawks kassetter. Och det känns också mycket ovanligt att hantera den här sortens ljudbärare. Gammaldags, nostalgiska? Kanske. Men jag tänker först och främst på det lilla formatet, det utvalda, det formade, som står i motsats till flödet av CD-plattor. På Hockey Rawk hör vi också ovanliga artister som valt att producera sig i detta medium. Bolaget har gett kassetterna och deras oansenliga plastfodral ovanligt väl genomförd konstnärlig gestalt. Peter Larssons collage är mycket personliga och träffande.

Det är med stor tillfredsställelse jag tar ut kassetten ur bandspelaren, vänder den och sätter på den igen. Henrik Olsson, Daniel Karlsson och Matilda Nordenström har skapat elva spår som är svåra att genrebstämma? Pop, kanske, ungefär som den i så fall definieras av etiketten Erstwhiles popserie. En lätt doft av Coco Rosies förströdda sort finns där. Men lika mycket av den gränslöshet som finns i impro, och jag menar då impro som inte stelnat till klassicisim, utan som sorglöst vandrar fram och åter mellan melodi, konkreta ljud, frispel, rytm och upplösning. Stämningen är tillbakalutad om än litet asymmetrisk. Det finns en enveten minimal rytm, som ibland tenderar att bli skev. Ljuden brer ut sig med visst vemod, som spricker sönder, färgas och flyger i små tussar runt melodin. Matilda Nordenström sjunger så att det kniper i hjärta, njurar och hjärna. I det friflygande håller hon sig svävande med enkla, litet naiva melodier som suger tag i en. Hennes röst är perfekt i detta sammanhang. Hel, flytande, sinnlig, nära och försjunken. Och hon håller sig som i en livlina till det melodiska. Det är faktiskt första gången jag hör en svensk grupp så konsekvent använda en blandning av friform, impro, ljudskräp och minimalism kombinerat med melodi, som avgränsas både av naivism och konturen hos en skarp klassisk teckning. Det litet sångbart trallande nynnande. Som framtrollade ramsor av besvärjelser. Fascinerande tjat.

Klangerna är utsökta, de vacklar sida vid sida, snubblar på varandra, skär över varandras spår. Dessutom växlar det så uppenbart från låt till låt. I centrum rör sig Karlssons och Olssons gitarrer, som inte helt är att lita på. Rätt vad det är tar oväntad elektronik över. Som plötsliga störmoment som skär in i sånglinjen. Den raspiga elektroniska klangen bor granne med Karlssons skärande kornettspel.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry