East-West Collective: Humeurs

East-West Collective
Humeurs
Rogueart, ROG-0054

Av: Joacim Nyberg

Publicerad: ons, 2014-05-28 10:41

East-West Collective är det passande namnet på det fem huvud starka musikerkollektivet bestående av medlemmar från båd öst och väst. Den drivande kraften är den franska cellisten Didier Petit som vid sina återkommande besök till fjärran östern knutit kontakter med kinesiska Xu Fengxia som spelar guzheng, och japanska kotoisten Miya Masaoka och sedan sammanfogat dessa representanter från öst med två musiker från väst: franske klarinettisten Sylvain Kassap och amerikanske saxofonisten Larry Ochs. Dessa musiker är inte helt främmande för varandra, men mötet utvecklas ändå till en riktigt spännande resa.

I denna typ av multinationella improviserade projekt blir musiken en mötesplats. En plats där nationalitet, språk och bakgrund spelar en sekundär roll. Kanske är det speciellt så inom just den improviserade musiken där alla inblandade bidrar med sina personliga erfarenheter och så att säga komponerar tillsammans i stunden. I det improviserade finns det rum för influenser från hela världen, vilket kan leda till såväl underbara musikaliska överraskningar och jobbiga kulturkrockar. East-West Collective visar sig vara ett mycket lyckat exempel på en multinationell ensemble och levererar fantastisk musik full av allvar och respekt.

Musiken på skivan Humeurs är uppbyggd kring tonaliteter, instrumenttekniska aspekter eller stämningar, och sedan bryter musikerna sig mer eller mindre loss från dessa. Borduner är ett verktyg som används flitigt och det är den statiska aspekten som präglar musiken och faktiskt gör den intressant. Statisk är kanske inte rätt ord, snarare konstant. Det statiska i ett konstant flöde. Musiken får flyta fritt utan hinder och ingen gör något för att stoppa den. Det betyder emellertid inte att det är fogligt eller fjäskande, det är mer en genomgående koncensus gällande musikens riktning. Musikerna sätter sig stundtals på tvären men de gör det på så sätt att musiken fortfarande kan forsa framåt. Jag märker att jag inte lyssnar på instrumenten var för sig utan allt blir till en stor musikalisk kropp som rör på sig. Men samtidigt består denna kropp av fem delar, likt de fem sidorna på en hexagon. Detta gör att musiken kan ses från olika vinklar, olika perspektiv vilket leder till en multidimensionell upplevelse där varje lyssning erbjuder nya upplevelser.

Soundet och innehålletHumeurs är mycket enhetligt, det känns som att musikerna verkligen hittar varandra. Det är rörligt med en mörk och allvarlig ton. Musiken har rötter i olika delar av världen och musikerna framför den med utgångspunkt i sina respektive kulturella och geografiska bakgrunder. Kanske är det lite mer öst än väst då koton och guzhengen sätter en mycket stark prägel. Träblåset lägger till lite extra färg och cellon skapar former och figurer. Alla får dock plats och balansen känns naturlig.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry