Ensemble Economique: Standing Still, Facing Forward

Ensemble Economique
Standing Still, Facing Forward
Amish AMI032

Av: PM Jönsson

Publicerad: ons, 2010-09-22 22:38

I början av året hade jag svårt att slita mig från Richard Skeltons album Landings (Type). Dronemusik med mycket stråkar samt fältinspelningar och med en klassisk, minimalistisk ådra. Jag gick vidare och lyssnade på skivor han gjort under namnet A Broken Consort, fastnade även för dem, musik att gå in i, öppen, med ett djup, det blir aldrig kletigt som när en del andra fastnar i en romantisk fallucka mellan pop/rock/indie/electronica och samtida konstmusik. Richard Skelton kommer ifrån Lancashire i nordvästra England. En geografisk hemmiljö som är central för skapandet av musiken.

Jag plockar fram Landings igen efter några lyssningar av Ensemble Economiques Standing Still, Facing Forward. Det finns likheter, men även skillnader. Brian Pyle - även ena halvan i Starving Weirdos - har en mörkare grundstämning. Platsen är central även här, Brian Pyle kommer ifrån Manila, Humboldt County, norra Kalifornien. Jag läser in landskap i musiken, ser en kustlinje, klippor, berg, mycket gamla träd. Träden står stilla. Vinden är stilla. Vi lämnar fågelperspektivet och är nere på marken. Färdas vidare, i fantasin, till Angkor Wat. Och andra platser, långt borta, nära, i periferin.

Inledande "With You, At Brandy Creek" sätter an tonen. Ödesmättat, känslostarkt. Stråkar – fiol och cello, antagligen – rör sig i vågor, med en markerad, mollmelodi. De övriga fem låtarna laborerar med metalliskt klingande ljud, elektronik, flöjt, slagverk, och har en starkare dronekaraktär. Det finns en kosmisk känsla ibland, men utan att försöka efterapa tidigare decennier. Visst, 70-tals-soundtracks, Herzogfilmer, det finns sådana paralleller, särskilt på "Strangler Figs" och "Angkor Wat, in the Mist", den sistnämnda är min favorit på hela skivan, där inspelningar av fåglar går ut och in i den nästintill symfoniska stämningen.

Jag upplever det ändå som musik i nuet. På ett plan kan man kalla det post-noise även om det är stramare än Starving Weirdos ohämmade experimentlusta. Dramatik som arbetar under ytan, befinner sig på rätt sida av linjen.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry