Evan Parker The Topography of the Lungs

Evan Parker
The Topography of the Lungs
Psi Records 06.05

Av: Magnus Nygren

Publicerad: tis, 2009-11-24 15:49

När ”The Topography of the Lungs” ursprungligen släpptes 1970 var det inte bara en av de första inspelningarna med gitarristen Derek Bailey, saxofonisten Evan Parker och trumslagaren Han Bennink, det var också den första utgåvan på det nystartade skivbolaget Incus, ett av de viktigaste bolagen för europeisk improvisationsmusik. Bakom bolaget var förutom Bailey och Parker även trumslagaren Tony Oxley.

Och ”The Topography of the Lungs” är en helt fantastisk skiva. Likt den mesta improvisationsmusiken bygger trion upp olika strukturer där melodier är utan betydelse. I Han Benninks spel finns däremot stundtals något som kan kallas en fast rytmik, men den bryts ideligen upp och går över till något annat. Intensiteten är ibland tryckande för att sedan öppnas upp och släppa in luft och korta stråk av tystnad.

1970 var improvisationsscenen i Europa fortfarande i sin linda. Det skulle dröja några år till innan musiken helt hade frigjort sig från influenser av jazzen och bildat en skola stående helt på egna ben. Men att kalla det jazz är fel, snarare finns det saker som pekar mot jazzen, en och annan fras eller embryo till harmoni från Baileys gitarr eller Parkers saxofon och svänget och inte minst drivet i Han Benninks trumspel. Men det är ändå dessa små influenser eller detaljer som gör improvisationsmusik från denna tid så spännande.

Den 20 minuter långa ”Titan Moon” får väl ses som något av skivans magnum opus. Evan Parkers sopransax skär och skorrar och det cirkulära spel som senare blir hans kännetecken har redan börjat ta form. Baileys fingrar rör sig snabbt över halsen. Dämpade korthuggna toner möter klingande dito, flageoletter möter toner som förändras med volympedal eller –knapp i spräckliga passager i nyupptäckta gitarrvärldar. En flyhänt Han Bennink rullar runt trumsetet och tillhörande attiraljer. Arytmiska slag varvas med oerhört sväng där pukor och cymbaler formligen vibrerar.

Det är en oerhörd rörelse i musiken. Den spretar i olika riktningar, allt beroende på var någon i trion för stunden vill föra den. Lyhördheten finns ändå där, men den får snarare sökas i uttrycket – hårt eller löst, snabbt eller sakta, öppet eller slutet – än i traditionellt samspel.

Det är svårt att inte jämföra dessa herrars spel med den tyske saxofonisten Peter Brötzmann som spelade in sin ”Machine Gun” två år tidigare. En av de stora skillnaderna i helhetsbilden är att Bailey/Parker/Bennink inte i samma mån som Brötzmann ger utlopp för aggressivitet. Det är på intet sätt snällt, men det är inte knock-out.

Jämfört med originalet finns två extra spår på denna cd. Naturligtvis roligt samtidigt som det har ett historiskt värde, men det förändrar inte intrycket av skivan.

Att skivan inte ges ut på cd förrän nu beror på att Parker och Bailey slöt en överenskommelse när Parker lämnade Incus 1987. ”The Topography of the Lungs” skulle inte släppas på cd förrän det att även Bailey lämnat bolaget. Varför vet jag dessvärre inte.

Nu några månader efter Baileys död kommer den alltså ut på Parkers bolag Psi Records. Parker skriver i cd-häftet att ”… this release is not only in accord with that request but also a fitting part of his memorial”. Inte mig emot, den har länge stått på min önskelista, men dess höga pris när jag väl har sett den har avskräckt. Men den är precis så bra som jag hade föreställt mig.

(Publicerad 2006)

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry