Exploding Star Orchestra We Are All From Somewhere Else

Exploding Star Orchestra
We Are All From Somewhere Else
Thrill Jockey 181 (Border)

Av: Mattias Jonsson

Publicerad: fre, 2009-10-23 01:14

De senaste åren har det varit svårt att hålla intresset helt på topp när det gäller Chicagoscenen, särskilt gränslandet mellan jazz och rock. Min upplevelse är att det sedan 90-talet börjat gå lite på tomgång i den här staden. Kornettisten Rob Mazurek har figurerat i många sammanhang och det han har varit inblandad i har oftast varit intressant och sällan dåligt: särskilt Chicago Underground Duo och Trio. Ändå tycker jag nog att Mazureks produktioner saknat det där lilla extra, ett mer personligt uttryck som lyfter musiken över influenser och konventioner. Exploding Star Orchestra är därför såväl en trevlig överraskning som ett styrkebesked.

För ett par år sedan fick Mazurek i uppdrag av Chicago Cultural Center och Jazz Institute of Chicago att sätta ihop en nutida, avantgardistisk orkester i samband med en konsert. Det gav tydligen mersmak och musiken har nu spelats in i John McEntires studio. De handplockade musiker som återfinns på den här skivan är Nicole Mitchell, Jeb Bishop, Corey Wilkes, Josh Berman, Matt Bauder, Jeff Parker, Jim Baker, Jason Adasiewicz, John McEntire, Matt Lux, Jason Ajemian, Mike Reed och John Herndon. För mig är flera men inte alla namn bekanta, men helt klart talar vi kreativ storbandsjazz här.

”We Are All From Somewhere Else” är en böljande och tematiskt genomtänkt svit som fångar från första ton. Den i fyra partier indelade ”Sting Ray And The Beginning Of Time” startar med ett orientaliskt klingande agenttema. Marimba och vibrafon hamrar fast melodin och de olika blåsinstrumenen målar fria färger ovanför. Det tredje partiet, ”Psycho-Tropic Electric Eel Dream” är en gruppimprovisation vari bland annat flöjt, slagverk och ARP-synth samsas med inspelade elektriska ålar i en fascinerande undervattensresa. Fjärde partiet ger särskilt utrymme åt Nicole Mitchells flöjtutflykter och Jeff Parkers karaktäristiska gitarrvindlingar.

Det vackra solopianostycket ”Black Sun” framförs av Jim Baker och fungerar som en stillsam andningspaus mellan de två längre sviterna. Resten av skivan ägnas sedan åt det varierade stycket ”Cosmic Tomes For Sleep Walking Lovers”, vars första parti brakar fram utan skyddsnät. Intensiv laddning pyr ut genom högtalarna och man hör att det finns en kraft i det improviserade stormötet. Omärkligt glider dock det vildvuxna spåret över i nästa och plötsligt har musiken slungats ut på en minimalistisk autobahn där tyglarna stramats åt rejält. Det låter som elektronisk trance framförd med jazzens instrument. Del tre av ”Cosmic Tomes” är avslappnad och tydlig i sin grundmelodi. Jag börjar faktiskt associera till något av spåren på Miles Davis ”Kind Of Blue”. Det femte och avslutande partiet är tyngdlös spacejazz, en sommaräng i rymden.

(Publicerad 2007)

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry