Flowers Must Die: Flowers Must Die

Flowers Must Die
Flowers Must Die
Rev/Vega RVR017 /Kommun2 K2:21

Av: PM Jönsson

Publicerad: ons, 2013-04-10 13:35

Flowers Must Die har tagit sitt namn efter en låt med Ash Ra Tempel och när den kosmiska ikonen Damo Suzuki gästade Malmö nyligen var det ganska givet att det var Flowers Must Die som agerade kompband. Japp, mycket kraut, men det finns även länkar till svenska och japanska föregångare. "Spindlarnas Träd" gungar iväg i en hårdrocksvals á la Träd, Gräs och Stenar och den nästföljande "Köket Brinner" kunde vara hämtad från Flower Travellin´ Bands klassiska album Satori (1971).

Nu ska jag sluta snacka om möjliga inspirationskällor. Flowers Must Die har tagit ett steg framåt jämfört med det jag hört med dem tidigare och varenda en av vinyldubbelns åtta långa låtar är psykedelisk, progressiv rock av bästa märke. Skivan är inspelad mellan 2008-2012. Ingen stress. Musiken ska växa fram i egen takt. Lars Hoffsten (Louise brorsa) trummar, trummar och trummar, monotont, framåt, maniskt, elgitarrerna och syntharna vecklar ut långa trådar som man kan följa i det oändliga och Martin Dauns bas är otålig, som på skivans avslutande käftsmäll "Mot Andra Väggen".

"Hörsägen" är något annat, lyrisk, pastoral, en spacerockballad. "Blågylta" (eller heter den Blåsylta? svårt att tyda runskriften) är en förvriden dröm, med röst/sång/prat som låter som det kommer från den andra sidan. Det längsta spåret heter "Ökenvandring" och jammar i en kvart, fast fokuserat, intresset svalnar aldrig.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry