Goldmund_The Malady of Elegance

Goldmund
The Malady Of Elegance
Type 039

Av: Magnus Nygren

Publicerad: sön, 2009-10-04 23:46

Den Bostonbaserade pianisten Keith Kenniff (Goldmund, även känd under namnet Helios) spelar en ordlös poesi som är lika vacker som sparsam. 15 låtar rullar upp filmiska bilder av melankoli och subtilitet. Översatt står titeln för ”Det elegantas sjukdom” och den rimmar väl med både musik och bild på omslaget: en välklädd flicka som arrangerad sitter i soffan med sorgsen blick. Sepiatonen i fotografiet och tavlorna i bakgrunden talar om ett välbärgat hem i en svunnen tid, där den yttre elegansen uppenbarligen inte hade något med lycka att skaffa.

Stämningen i fotografiet är nästan skrämmande lik den som musiken förmedlar. Det är så oerhört elegant, fåtalet toner växer samman till stilfulla skådespel där långa efterklanger skapar kitt mellan scenerna. Till skillnad från ikonen Morton Feldman jobbar Goldmund dock inte med tystnad, tvärtom är det sällan tyst, om än det är väldigt lågmält med ofta bara en ton som sakta ringer ut i väntan på en ny. Å andra sidan är det svårt att låta bli att tänka på Feldman, han finns där som en tydlig inspirationskälla.

Att tonerna är få hindrar inte Goldmund från att spela väldigt melodiskt, även om trådarna inte alltid är lätta att följa. Med inslag av äldre amerikansk musik spelar han rätt och slätt instrumentala sånger som är skönt befriade från allt vad genrer heter.

Genremässigt har ju annars Goldmund ofta förknippats med den så kallade postklassiska skolan med artister som Hauschka, Max Richter och Ryan Teague, där nutida musik på ett eller annat sätt ramas in av pop eller electronica. Jag kan inte riktigt släppa tanken på hur Goldmund hade klassificerats om han inte getts ut på bolaget Type, vilket släppt ett flertal skivor inom denna genre. Om ett skivbolag för nutida musik istället hade stått bakom utgivningen, hade då publiken sett annorlunda ut?

(Vecka 43, 2008)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry