Greek Rhapsody: Instrumental Music from Greece 1905-1956

Div Artister: Greek Rhapsody
Instrumental Music from Greece 1905-1956
Dust-to-Digital DTD-27

Av: PM Jönsson

Publicerad: ons, 2013-10-16 23:18

Grekisk musik utan sång är inte helt ovanlig. Skivor riktad mot turister innehåller ofta instrumentallåtar med bouzouki, men nästan alla rebetikasamlingar fokuserar på sångare och sångerskor. En sak som gör att Greek Rhapsody skiljer sig mot tidigare urvalsvolymer är att 40 av de 42 låtarna är utan sång. Men den största styrkan är all information och kunskap som förmedlas i den 152 sidor tjocka boken som medföljer dubbeln, kontexter växer fram, lyssnandet blir skarpare och rikare med Tony Klein som cicero, flera av låtarna har långa texter, miniessäer som fördjupar musiken. Jag har inte lärt mig lika mycket om grekisk musik av någon annan skiva.

Tony Klein – engelsman, bosatt i Sverige sedan många år – som har sammanställt Greek Rhapsody - är expert på grekisk musik från 78rpm-eran; han är även musiker och presenterar de olika instrumenten som musikerna spelar, beskriver detaljerat olika bouzoukitekniker, till exempel, utan att det blir överdrivet fackmässigt, berättelserna om musikerna, fakta om låtarna, presenteras med en övertygande passion. Tony Klein kan vara hård i kritik mot andra återutgivningar, inte minst när det gäller slarv med fakta och själva digitaliseringen av de gamla stenkakorna, boken/samlingens sista del är en essä där han redogör för sina åsikter i ämnet. Intressant!

Jag har lyssnat på låtarna många gånger sedan dubbeln släpptes i somras och har jag någon invändning är det att det kan bli väl mycket strängar emellanåt. Ibland har jag lyssnat på andra rebetikaskivor som kontrast, för att höra sångare/sångerskor som Rita Abatzi och Andonis Dalgas, å andra sidan har samtliga inspelningar sin givna plats, låtarna korresponderar med varandra. Det läggs stor vikt på Spyros Peristeris (16 låtar), gitarrist, mandolist och bouzoukispelare, en mångsidig musiker som Klein beskriver som en kameleont. Peristeris kunde anpassa sig efter olika stilar, kompade den store Markos Vamvakaris, till exempel, två av Vamvakaris egna låtar finns med, varav "Taksim Serf" är en känslig inspelning, med Vamvakaris på bouzouki och Peristeris på gitarr i bakgrunden.

Den nämnda låten har släppts tidigare digitalt, men mycket hörs på nytt för första gången, det mest exklusiva spåret är en av de två låtarna med sång, "I Hira" med Apostolos Papadiamandis (sång) & Konstandinos Kalamaras (bouzouki), inspelad i en barrack i den tyska staden Görlitz 1917. Storyn är häpnadsväckande, grekiska soldater fördes under första världskriget till ett tyskt läger, det är oklart hur de behandlades, men i samband med detta utförde två olika forskningsteam – från Prussian Phonographic Commission och Carl Lindström-koncernen (som ägde Odeon och Beka, bland annat) - projekt där man spelade in språk och musik, dokumenterade olika kulturer, troligen i syfte att ”vetenskapligt” belägga den germanska rasens överlägsenhet. Inspelningarna finns i Berliner Phonogramm-Archiv, tusentals cylindrar, som i de flesta fall aldrig har dokumenterats ordentligt. Fantastiskt att Klein har fått tillgång till en inspelning som endast finns i ett exemplar och som till råga på allt är den första inspelningen med bouzouki som man känner till!

Nästan lika intressant är två låtar – inspelade i Istanbul 1913 - med laterna, grekiskt självspelande gatupiano. I en lång text beskrivs instrumentet och inspelningarnas historia. Grekisk musik från 1900-talets första decennier är en smältdegel mellan det nuvarande Grekland och musik som utvecklades i Turkiet, av greker, men även romer, turkar, armenier, och andra folkgrupper. Bouzoukispelet som utvecklades på 30-talet och senare av Spyros Peristeris, Manolis Hiotis och andra musiker upplevs som hundraprocentigt grekisk, det finns många exempel på zeibekiko och hasapiko, danser, men som i många fall har rötter i Istanbul och Anatolien och som även är vanligt förekommande på Balkan. Jag är svag för låtarna som har ”österländska” drag, som "Raftaki" med Agapios Tomboulis, som spelar outi (oud), eller "Karsilamas" med lyraspelaren Lambros Leonardis. Den äldsta inspelningen är också från Istanbul, 1905, okänd trio på mandoliner och gitarr.

Märkligt för övrigt att höra grekisk musik som doftar Hawaii. Havagies Bezou-Stipa var en duo där mannen som troligen spelar hawaiiansk gitarr är Konstandinos Bezos som gjorde ett antal inspelningar under pseudonymen A.Kostis och som Klein tecknar ett fängslande porträtt av, i samband med en annan låt, "Dertlidikos Horos", trollbindande gitarrmusik som inte liknar mycket annat jag har hört. En av många fascinerande låtar på en lärorik musik- och kulturresa.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry