Harmonia Live 1974

Harmonia
Live 1974
Grönland CDGRON78 (Border)

Av: Mattias Jonsson

Publicerad: fre, 2010-01-15 11:16

Harmonia var i sanning en supergrupp inom den tyska krautrocken. Medlemmarna Michael Rother, Hans-Joachim Roedelius och Dieter Moebius hade Kraftwerk, Neu! och Cluster på sin samlade meritlista innan de slog sina kloka huvuden ihop i den här trion. Albumen ”Musik Von Harmonia” och ”Harmonia Deluxe” hamnar ibland i skuggan av de mer kända gruppernas verk, delvis beroende på att de inte varit så lätta att få tag på. Särskilt ”Deluxe” bör snarast komma fram i ljuset, en fantastisk skiva som på sina ställen är hjärtskärande vacker.

Titeln ”Live 1974” låter inte särskilt spännande. Liveskivor utgivna efter så lång tid är inte sällan undermåliga. Ofta är ljudkvaliteten under all kritik, men lika gärna kan såväl lyssnarvärdet som själva syftet med skivsläppen ifrågasättas. Men denna gång kan den skeptiske snabbt omvändas. Egentligen är det här för bra för att vara sant. Fem helt nya, tidigare ohörda låtar som krautsvänger som sjutton. Låttitlar som ”Holta-Polta” och ”Veteranissimo” med låtlängder på femton respektive sjutton minuter. Monotont, pulserande, motoriskt, dynamiskt.

Harmonia lyckas med det som många av deras efterföljare bara önskar att de kunde: skapa hypnotisk stämning utan att kännas utstuderad. Det här är the real thing. Jag tänker inte ens på att det är en liveskiva. Ljudet är torrt och aningen begränsat i sitt register, men inte sämre än att det känns som en livetagning i studio. Inga applåder, inga publikljud överhuvudtaget. Inspelningen är gjord på klubben Penny Station (en före detta järnvagsstation i tyska Griessem) och enligt Michael Rother var ungefär femtio personer på plats.

På skivomslaget står de tre herrarna vända med ryggen mot publiken, vridandes på maskinparkens knappar och vred. De mekaniskt rasslande rytmerna håller pulsen igång. Rothers gitarrer får gott om utrymme och utforskar förtjänstfullt effekternas alla möjligheter. Klaviaturen från Roedelius och Moebieus målar knappt synliga streck, cirklar runt i rummet omöjliga att greppa. Musikens kraft forcerar framåt, som i trance, man fastnar, dras in, fängslas, trivs. Ungefär som om elektriska stötar inte skulle göra ont.

(Publicerad 2007)

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry