Jan Gunnar Hoff: Fly North

Jan Gunnar Hoff
Fly North
Losen LOS 119-2 (Plugged)

Av: Thomas Millroth

Publicerad: tors, 2014-06-19 14:17

Det börjar så vackert i Jan Gunnar Hoffs piano, smekande, skönt anslagna toner, som nästan snuddar vid gamla Miles-stämningar. Skönt. Jag bestämde mig för att inte tycka om det. Men så rullade det vidare. Musiken tog lång tid på sig. Arve Henriksen spelar så avspänt på sin trumpet, liksom andas med musiken. Efter att tag hörs spelet som långa linjer, drömska enkla melodiska rörelser med visst vemod som ju hör till. När jag lyssnat ännu längre känner jag musikens intelligenta och känslofulla puls.

Och där står Anders Jormin och låter basen nynna så där enkelt som bara han kan. En jazzens sanne psalmist. Naivist? Kanske. Varje baston bär de andra och visar vägen. Men så har vi den där ivriga slagverkaren Marilyn Mazur som fnattar än hit och än dit. Också då musiken liksom inte verkar lita på sig själv, men måste blåsa upp ljudbilden litet för mycket, då är hon där och pickar, krafsar, rister och dansar. Hon ger hjärta, njurar, lungor till varje låt. Hon behövs ihop med Jormin, annars riskerar det att bli för utstofferat, en musik som förkläder sig. Två musiker totalt ärliga mot sina instruments renaste ljud.

Henriksen och Hoff låter bäst då de bara njuter av det enklaste i sitt spel. Utan övertydligheten. Sånger kommer då fram. Och Jormin med Mazur blir så lyckliga att de bestämmer sig för att ta ystra danssteg och nynna de vackraste koraler. Det är älskansvärt skönt. Och musiken vågar gång på gång passera det banala för att nå det naivt sublima.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry