Jiim O'Rourke: Old News #5 och #6

Jim O'Rourke
Old News #5
Editions Mego, Oldnews05
Jim O'Rourke
Old News #6
Editions Mego, Oldnews06

Av: Sven Rånlund

Publicerad: tis, 2011-10-04 21:27

För en musiker som ger ut eller medverkar på nästan dussinet plattor enbart i år – eller tio, om man ska vara korrekt – är Old News en bra verksamhetsbeskrivning. Jim O’Rourke arbetar fort och greppar brett över genrerna. I ett sådant tempo blir dagens skörd snabbt fallfrukt. Men titeln kan ju också vändas på: gårdagens inspelningar, som ligger och dammar i arkivet, är de kanske värda att prövas sida vid sida med dagsfärska kompositioner?

Old News #5 är den första i en, som moderbolaget Editions Mego skriver, ”nearly regular series of vinyl albums documenting analog synth and tape works (both studio and live) from the depths of Jim O’Rourkes archive” . Låter lovande. Man kan förmoda att arkivet är både välfyllt och välordnat. O’Rourke är en studioräv som - i skymundan för hans popplattor, mysknaster och noise i alla färger och format - aldrig riktigt fått uppmärksamhet för sina elektroakustiska kompositioner. Förrän nu, kanske.

Det är ingen lättsam apertif, denna O’Rourkes 5:a. Dubbelalbumet presenterar fyra stycken: två från 2010, en från 2003 och det allra tidigaste från 1992. Ingen bedövande vacker electronica i stil med I'm Happy, And I'm Singing, And A 1, 2, 3, 4 (Mego, 2001), inte heller stillsam minimalism likt Terminal Pharmacy (Tzadik, 1995). Det tidiga 90-talsstycket ”Detain The Man To Whom”, inspelat i Chicago, är ett 20 minuters vansinnigt komplext gytter av metalliska toner och avgrundsdjupa dån. Det är starkt och kärvt, man riktigt hör hur fjädrarna i reverbet dras ut, överlagrat sprak spricker åt olika håll, man blir nästan yr.

”Mother & Who” från 2003 är ett annat storverk som börjar med digitalt mayhem men snart går över i en suggestiv, dröjande, böljande melodi av orgelkaraktär med klockklang och allt, för att när lugnet infunnit sig introducera en kvillrande glitch och en övertonsharmonik som inte står LaMonte Young långt efter. De två låtarna med datumstämpel från ifjol, ”Pedal & Pedal” och ”Its Not His Room Anymore”, är inspelade i Tokyo, den senare i studio och den förstnämnda live på klubben Super Deluxe. Bedårande drones, bägge två, komplexa och suggestiva, innerligt föränderliga utan tillstymmelsen till otåligt överraskningsbehov. Kanske är det ”den” Jim O’Rourke jag gillar allra bäst – när spänningen i hans elektroniska musik vippar tryggt i formen mellan kaos och meditation. Så låter det här.

Old News #6 är ett nykomponerad stycke beställt av GRM-studions Présences Électronique Festival i Paris. Högtalarmusik alltså, drygt 70 minuter fördelat på fyra lp-sidor, stycket heter All that's cold is new again part 1-4. Skillnaden till de två sena spåren på #5 är att Jim O’Rourke här ger sig på tvättäkta elektroakustiskt konkret musik, med igenkännbara fältinspelningar (biltrafik, lekande barn) som starka musikaliska element invävt i eller behärskat med studions alla möjliga trolleritricks.

Från A-sidans elektroniska och konkreta ljudbilder övergår stycket till mer bastant studiobearbetning av ljudmaterialet får att senare ges nästan symfonisk karaktär. Det är en märkvärdig transformation, högintressant musik. Som ofta med konkret musik uppstår konkreta bilder, barn som gungar, förbannade bilister i köer. Men aldrig att bilderna blir entydiga, istället lämnar framkallningsvätskan fläckar, repor, fingeravtryck. På den avslutande D-sidan finns en ansats till dånande stråkar och trumpeter, men i vägen ligger filter av grovt flingsalt och bubbelbad av högspänning. Formen släpper aldrig nerven.

Har ni förstått? Old News är Goda Nyheter. Och bara på vinyl, aldrig någonsin på Spotify. Agera därefter.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry