John Chantler: Even Clean Hands Damage the Work

John Chantler
Even Clean Hands Damage The Work
Room 40, RM459

Av: Sven Rånlund

Publicerad: ons, 2015-01-21 22:40

Det är tryck i John Chantlers analoga brusgrusmusik. Even Clean Hands Damage the Work är mumma för modularister, här kommer umgänget med Buchla- och Serge-system på EMS-studion till såännande uttryck efter residens i bland annat Stockholm.

Chantler, ursprungligen från Australien, bor i London och släpper här (eller sommaren 2014) sin tredje platta på Lawrence Englishs bolag Room 40. Liksom hans förra album, Luminous Ground från 2011, är musiken tät och spräcklig, bitvis rent massiv, samtidigt avvaktande och långsamt bevekande. De modulära arbetsmetoden är mer stram än frivol – när patchen väl är satt verkar John Chantler inte vara den som planlöst river ned och improviserar fram nåt annat. Istället långsamhet och fördragsamhet, trots variation och stor dynamik. Så har tillkomsten av de fem satser som utgör skivans två kvartslånga kompositionerna också tagit mer än två år.

Det startar med en vass sågtand som slungas i luften, swooosch, swooooosch! En knarrig sats tar vid, snabba trillande toner på väg ingenstans genom en harmonisk gröt kokad av de mest ljuvligt fräsande frekvenser man kan närlyssna till. ”November Pt 1 & 2” är som krampaktiga harmoniska utbrott, mäktigt likt lavaströmmar. Någon svår rädsla för att råka bryta mot elektronmusikens vett och etikett märks inte precis, Chantler fegar varken inför glittrande spektralmusik eller bredarslade Fenneszpastoraler.

Modularmusik utan melodiskt fokus lämpar sig särskilt att knådas på längden, och ”Wollmar Organ” är närmast en process frusen i tid. Under orgeltexturen klirrar ändå mycket spännande, för att slutligen stelna i ”The Knight Firth”, en tre minuter långsam dränkning i en vak med ismassorna liksom filtrerade genom öronproppar. En begravning jag gärna gör om.

Läs mer om:

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry