Landing Brocade

Landing
Brocade
Strange Attractors Audio House SAAH037

Av: Mattias Jonsson

Publicerad: fre, 2009-10-30 02:19

Jag minns en intervju med Robert Hampson, ledargestalt i den brittiska gruppen Loop, vars låtar i princip alltid bestod av ett enda malande gitarr-riff. Han hävdade envetet att det var oerhört svårt att skapa låtar som höll för ett enda riff. Det som borde vara så enkelt. Själva fick de sålla bort en ohygglig massa idéer i jakten på den där suggestiva monotonin som är just suggestiv och inte tråkig.

När jag lyssnar på senaste albumet med Landing slås jag av dessa tankar igen. Första intrycket är att det inte finns något personligt över ”Brocade”. Det finns inget som inte gjorts förut, inget som kan övertyga mig om att detta inte bara är en blåkopia av ”Neu 75”. Sakta men säkert har dock den här skivan kommit mig närmare och närmare. Redan inledande ”Loft” har ju det där malande motorvägsdrivet som alltid brukar göra mig intresserad. Visst har låten en typisk krautrock-prägel, på gränsen till uttjatad, men ganska snabbt upptäcker jag att det fungerar väldigt bra och att det inte känns det minsta manierat.

Än gladare blir jag av ”Yon” som tar ut svängarna ytterligare. Här tillåts musiken bre ut sig över lång tid, sakta vaggande i tyngdlöshet, meditativt böljande. ”Yon” är tankeväckande i ordets rätta bemärkelse. ”Spiral Arms” fortsätter på den meditativa banan, sprött och vackert gnistrande. Särskilt gitarrspelet (E-bow?) på dessa två spår är sublimt. Enda låten med sång och ett hårdare, mer rockigt inslag är ”How To Be Clean”. Trots att Landing här närmar sig mer konventionella marker kanske det ändå är ett spår som behövs, så att de andra låtarna ska ha något att bryta av mot.

Avslutande ”Music For Three Synthesizers” är en sjutton minuter lång kosmisk resa. Det är begåvat att avsluta ett album med en sådan här pärla. Enkel och inåtvänd, med ekande elektroniska klanger som liksom lindar in lyssnarens huvud i bomull. Det är mantraliknande och suggestivt, men aldrig tråkigt. ”Brocade” är ett nära nog komplett album, i själ och hjärta musik för hjärnan.

(Publicerad 2005)

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry