Leonel Kaplan, Birgit Ulher: Stereo Trumpet

Leonel Kaplan Birgit Ulher
Stereo Trumpet
Relative PItch Records RPR 1030

Av: Thomas Millroth

Publicerad: tors, 2015-02-05 14:25

Två trumpetare som joxar med radio och en massa smågrejer.
Det finns något konventionellt i dag över att använda elektroniskt förstärkta ting, ungefär som att gå med metalldetektor över samma gräsplätt om och om igen. Så kan det tyckas, för så låter det ofta.
Men Ulher och Kaplan hittar aldrig tillbaka till den där första grästuvan. De söker vidare.
Med andedräkten vått väsande och metallen klingande och klickande hör jag Ulher i ena kanalen medan Kaplan litet förstrött pillar på sina småsaker och väser med sin trumpet i den andra.
Konstigare än så är inte upplägget.
Men det blir ett intensivt snack jag inte vill missa, ungefär som att tjuvlyssna på någon.
Fast musikaliskt.
Ett slags lo fi eller minimalism, där musikerna tror att det räcker med utandningsluften, att det är nog med att slå an ett föremål i enklaste rytm, att framkalla ett knarr ur radion.
Det märkliga, tycker jag, är hur denna minimalism faktiskt fungerar.

Fjärran från intellektuella koncept eller konstiga programförklaringar. Låt mig kalla det naivism. Om du då förstår det som lekfullhet i bästa mening. Att göra något utan avsikt, endast vara inne i det.
Musiken blir på så sätt utan tid. Den existerar just nu hela tiden.
Och ingen kan explodera i fräsande tonlöshet som Ulher.
Snart har de två funnit de mest ystra figurer att snurra runt i. Eller spännande källarljud att undersöka.
Det här är en musik som bara söker, som aldrig går i mål, som absolut inte kan upprepas.
Andlöst.
Så andlöst och fullt av andedräkt att jag till slut tycker att det svänger om det. Då kommer jag att tänka på, hur nära jag kommer de två musikernas andetag och puls. Nästan som om de drog över min panna med sina fingertoppar.

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry