Maniacs Dream Turku Hold ’Em

Maniacs Dream
Turku Hold ’Em
Lal Lal Lal LAL-37

Av: Mats Gustafsson

Publicerad: mån, 2009-10-19 00:11

Den senaste tiden har verkligt dystra nyheter dominerat på det personliga planet. Det har varit svårt att hitta musik som överhuvudtaget kunnat göra känslan i maggropen rättvisa. Visst kunde man ha vältrat sig i något osedvanligt dystert men det har snarare varit känslan av ilska över saker och tings tillstånd och frustrationen över att inte kunna göra någonting som dominerat.

Av en ren slump satte jag häromdagen på finländska Maniacs Dreams senaste skiva och det är inte utan att bandet lyckas träffa den där nerven av att vara krossad, själsligt misshandlad men att ändå stå stark och göra det absolut bästa man bara kan av situationen.

"Turku Hold 'Em" är en omtumlande fysisk upplevelse. Känslan av att bli överkörd om och om igen finns hela tiden närvarande och i nuvarande sinnestillstånd är det faktiskt befriande.

Öppningsspåret är ett 47 minuter långt kakofoniskt myller av distorsionsmättade härdsmältor, fräsande elektronik, feedbackdränkt och ursinnig bas och maniskt trumspel. I själva verket är enskilda instrument dock sällan urskiljbara i dessa kraftfullt brusande och tjutande noiseimprovisationer.

Låter kanske inte så övertygande på papper men det är något med den här musiken som går långt bortom vad ord kan beskriva. Kanske är det just det fysiska som griper tag, hela kroppen börjar att vibrera och ens inre kroppsdelar riskerar vid överdosering troligen att explodera.

Oerhört krävande skiva som tarvar sitt tillfälle men som just då är väldigt befriande att lyssna till.

(Publicerad 2008)

Youtube: Georges gitarr

Spellista: Don Cherrys 70-tal

Cherry

Youtube: TD live in Coventry